Mellan 15 oktober och 15 december har jag haft en liten utlottning i MACA. Alla som handlat för mer än 300 kronor har automatiskt fått deltaga. Igår skrev jag alla namnen på små lappar och så fick barnen dra de lyckliga(?) vinnarna.
1:a priset på en väska gick till Gerd Johansson i Mariannelund
2:a priset, en marmelad till Marika Manfredsdotter i Eksjö samt
3:e priset en shoppingkasse till Lena, som var gäst hos just Marika...=)
priserna kommer så småningom, ett stort GRATTIS och ett ännu större TACK för att jag fått komma till er...
GOTT NYTT ÅR!!
Kramar Malin
tisdag 28 december 2010
Jul, jul...strålande jul...
Onsdagen innan jul var det skolavslutning i kyrkan med traditionsenligt julspel. Gustav hade fått äran att vara Josef. Det var ett både fint och roligt julspel i en fullsatt kyrka. Hugo som spelade åsna var den häftigaste åsnan vi mött;=)
Gustav, Tuva och det lilla Jesusbarnet.
Julen förflöt sakta och utan stress. Det blev jul trots allt även om det inte blev som vanligt. På juldagen kom Fredrik (syrrans pojk) hit ett par dagar. Alltid lika roligt och intensivt att träffas, tyvärr kunde inte Josefine hänga med då hon inte hade någon som kunde ta hand om hennes häst..=(
På annandagen vaknade vi till -24 grader(!) men med rätt kläder och vilja åkte vi till goda vännerna Thelander i deras stuga i Katebo. Dit är alltid lika rofyllt och lugnt att komma, ett paradis att stressa ner i...
Marie hade högst fart i backen!!
Nu är det snart nyår...jag hoppas att nästa år kommer att bli något lättare än det som snart tagit slut...
Kramar Malin
onsdag 22 december 2010
Pirrigt..men kul!!
Fick för mig att kolla under statistik vem som läser min blogg...om det är någon alls !?!
Oj vad förvånad jag blev när jag såg att jag hade läsare från hela världen!!
Det är spännande att se att det jag skriver lockar att läsa i Kroatien, Finland, Storbritanien, Usa och Thailand...eller vad sägs om Malaysia.
Hoppas att de har översättningsprogram så att de förstår något;=)
Jag har vid ett flertal tillfällen den senaste tiden skrivit om att man ska förverkliga sina drömmar, ta chansen om den dyker upp.
En som har gjort just det är en vännina till mig, Sofie. Hon har i 10 års tid gått och drömt om att spela in en skiva med egenskrivna sånger. Under hösten har hon, i all hemlighet, gjort just detta!!
Häromdagen fick jag äran att köpa ett exemplar av hennes alldeles nyutkomna skiva. Sofie har en alldeles underbar röst och texterna var tänkvärda även om man inte har samma tro som henne. Får du möjlighet så lyssna gärna på den...eller ännu bättre, köp ett exemplar av hon! (jag kan förmedla telefonnummer;=)
En riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR hoppas jag att ni alla får...och får ni den så ta den...chansen alltså!!
Kramar Malin
Oj vad förvånad jag blev när jag såg att jag hade läsare från hela världen!!
Det är spännande att se att det jag skriver lockar att läsa i Kroatien, Finland, Storbritanien, Usa och Thailand...eller vad sägs om Malaysia.
Hoppas att de har översättningsprogram så att de förstår något;=)
Jag har vid ett flertal tillfällen den senaste tiden skrivit om att man ska förverkliga sina drömmar, ta chansen om den dyker upp.
En som har gjort just det är en vännina till mig, Sofie. Hon har i 10 års tid gått och drömt om att spela in en skiva med egenskrivna sånger. Under hösten har hon, i all hemlighet, gjort just detta!!
Häromdagen fick jag äran att köpa ett exemplar av hennes alldeles nyutkomna skiva. Sofie har en alldeles underbar röst och texterna var tänkvärda även om man inte har samma tro som henne. Får du möjlighet så lyssna gärna på den...eller ännu bättre, köp ett exemplar av hon! (jag kan förmedla telefonnummer;=)
En riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR hoppas jag att ni alla får...och får ni den så ta den...chansen alltså!!
Kramar Malin
lördag 18 december 2010
Moving on...
Då är dagen D över...
I torsdags hade vi begravning för min underbara, levnadsglada storasyster...
Det var en väldigt fin, ljus och vacker begravning. Kyrkan var fylld till sista plats av familj, släkt, vänner och arbetskamrater.
Oavsett vem man pratar med så har alla ett minne av Monika som glad och positiv!!
Detta är något som jag verkligen hoppas att jag kan ta med mig när det nu är dags att gå vidare...
Monika hade själv valt musiken under begravningen, vilket gjorde att det blev oerhört personligt och intensivt. Det fanns nog lika många minnen som människor i kyrkan när de spelade musiken... som inledningsmusik spelades "aldrig ska jag sluta älska dig..." och som slutsång spelades "Moving on" med Sarah Dawn Finer.
Just den vet jag att Monika älskade...vi pratade en hel del om den här låten ett tag innan hon dog. Hon ville att vi skulle veta att det är OK att gå vidare, att inget skulle bryta ner oss, att vi skulle ta hand om varandra...
En jobbarkompis till henne läste en vacker egenskriven dikt om just ljuset, hoppet och tanken att gå vidare. Jag pratade med honom efter begravningen och tackade för den vackra dikten. Då berättade han att han läst den för Monika för 1 månad sedan och hon själv bett honom att läsa den vid hennes begravning för hon tyckte den var så vacker...*ler*
Själv hade jag velat läsa en underbar dikt som jag fick strax efter att hon dött, men orkade inte, så den kommer här istället:
"Vid himlens grind
där blåser en vind
från närmaste stjärna
så sval mot din kind
Vid himlens port
står tofflorna på rad
när barfota änglar
går molnpromenad
Vid himlens sal
är väggarna blå
där leker vår herre
tittut med de små..."
kommer inte ihåg vem som skrivit den men tycker att den är så vacker och säger så mycket.
Ja det kommer inte att bli lätt utan storasyster...men för hennes, min och alla nära och kära hoppas och tror jag att det kommer att komma något gott ur allt elände som varit detta år, även om jag idag inte kan säga vad det är...
En del dagar går det lättare en del är värre, idag har varit en av de sistnämnda...men efter att ha lyssnat ett antal ggr på moving on så känns det som om Monika sitter uppe på ett moln och ler åt mig=)
Kramar lillasyster Malin
I torsdags hade vi begravning för min underbara, levnadsglada storasyster...
Det var en väldigt fin, ljus och vacker begravning. Kyrkan var fylld till sista plats av familj, släkt, vänner och arbetskamrater.
Oavsett vem man pratar med så har alla ett minne av Monika som glad och positiv!!
Detta är något som jag verkligen hoppas att jag kan ta med mig när det nu är dags att gå vidare...
Monika hade själv valt musiken under begravningen, vilket gjorde att det blev oerhört personligt och intensivt. Det fanns nog lika många minnen som människor i kyrkan när de spelade musiken... som inledningsmusik spelades "aldrig ska jag sluta älska dig..." och som slutsång spelades "Moving on" med Sarah Dawn Finer.
Just den vet jag att Monika älskade...vi pratade en hel del om den här låten ett tag innan hon dog. Hon ville att vi skulle veta att det är OK att gå vidare, att inget skulle bryta ner oss, att vi skulle ta hand om varandra...
En jobbarkompis till henne läste en vacker egenskriven dikt om just ljuset, hoppet och tanken att gå vidare. Jag pratade med honom efter begravningen och tackade för den vackra dikten. Då berättade han att han läst den för Monika för 1 månad sedan och hon själv bett honom att läsa den vid hennes begravning för hon tyckte den var så vacker...*ler*
Själv hade jag velat läsa en underbar dikt som jag fick strax efter att hon dött, men orkade inte, så den kommer här istället:
"Vid himlens grind
där blåser en vind
från närmaste stjärna
så sval mot din kind
Vid himlens port
står tofflorna på rad
när barfota änglar
går molnpromenad
Vid himlens sal
är väggarna blå
där leker vår herre
tittut med de små..."
kommer inte ihåg vem som skrivit den men tycker att den är så vacker och säger så mycket.
Ja det kommer inte att bli lätt utan storasyster...men för hennes, min och alla nära och kära hoppas och tror jag att det kommer att komma något gott ur allt elände som varit detta år, även om jag idag inte kan säga vad det är...
En del dagar går det lättare en del är värre, idag har varit en av de sistnämnda...men efter att ha lyssnat ett antal ggr på moving on så känns det som om Monika sitter uppe på ett moln och ler åt mig=)
Kramar lillasyster Malin
måndag 13 december 2010
Man kan bära på stor sorg och ändå vara lycklig...
...så sa en av de svenska hjältar som blev hedrade i tv ikväll. Kan inte annat än att hålla med henne!!Nu i veckan har vi begravning för Monika och jag förstår inte hur den dagen ska gå...det är så oerhört många som har det så jobbigt just nu.
Men som titeln på detta inlägg säger så har vi ikväll varit på luciafirande i Värne, det var ett bedårande sött lussefirande. Det är så härligt i den här åldern då alla får vara lucia som vill...=)
Kvällens charmigaste pepparkaksgubbe...=)
Filippa med kompisar i sitt luciatåg...stoltare dotter var längesedan jag hade..;=)
Kramar Malin
tisdag 7 december 2010
...gör det det?
Förförra söndagen fick vi telefonsamtalet som vi gått och fasat över...
Syrrans tarm hade spruckit och läkarna gav henne 1-2 dygn kvar att leva!!
Självklart åkte vi genast upp till henne...hon var mycket medtagen men hade inte ont (mycket morfin). Det var ingen rolig syn som mötte oss. Hon var så liten och spröd där i sängen. Det fanns inte så mycket kvar av min älskade syster...
I allt det här fruktansvärda som vi hade framför oss fick vi ett par dagar med många, långa, underbara, hemska, roliga, ledsna samtal blandat med skratt och mycket gråt!!
På tisdagen hade jag själv så ont i magen att jag var tvungen att åka tillbaka in till sjukhuset.
Detta var det svåraste och värsta beslut jag någonsin tagit i hela mitt liv...jag visste att det nu var sista gången jag träffade Monika..=(
Men hon ville absolut att jag skulle åka och få behandling och kunna bli frisk, så efter ett oerhört hemskt avsked så åkte jag hem igen. Inlagd på sjukhuset i Eksjö så fick jag ny behandling och säkerligen operation nästa år.
Monika och jag hade telefonkontakt så gott det gick under hela veckan. Själv höll jag kontakt med mamma som var kvar i Norrköping också för att veta hur allt utvecklades.
Jag har i alla år sagt att min syster har som katten, 7 liv, och detta står jag fast vid. Allt från att ha haft bröstcancer som 3 månaders bebis(!) till att ha klarat sig med ett under från trafikolyckor där inget funnits kvar av bilar till att nu leva inte 1 dygn utan 6 med sprucken tarm. läkarna höll med mig och fattade inte hur hon kunde leva.
Men...min syster har alltid varit levnadsglad och det visade hon verkligen nu...
Jag frågade henne flera gånger om hon var rädd, för det var jag, men hon sa att det var honinte. Hon orkade inte mer och ville bara att det skulle ta slut..=(
På lördag förmiddagen gick det inte längre...hon somnade in för sista gången=((
Jag saknar henne så oerhört och förstår inte hur livet ska kunna gå vidare men vet ju att det på något konstigt vis gör det...
En sak vet jag med säkerhet...att när tårarna börjar att avta lite i styrka( det kommer att dröja...) så skulle Monika vilja att vi gick vidare.
Det bästa sättet för att hedra hennes minne kommer att vara att försöka få något gott ur allt elände(hur nu det ska gå till?)...att leva livet så gott som möjligt, att ta vara på chanser som kommer i ens väg...det VET jag att hon hade gjort och ville att vi andra också skulle göra.
Kramar Malin
P.s det kan verka som om jag är "hård" och kall som orkar skriva om detta. Men för mig är det ett sätt att orka gå vidare...tårar har jag under den senaste tiden fällt sååå många att jag inte fattar att det finns några kvar...
Jag vet också att det är helt ok men Monika att skriva om detta, vi pratade om det och hon tyckte det var ett bra sätt att bearbeta saker på. Tyckte själv att det var roligt att läsa det jag skrivit sa hon...
söndag 28 november 2010
Livet går vidare
I torsdags hade vi begravning för pappa. Det var en fin och ljus begravning i Myresjö gamla kyrka, en liten kyrka från 1100-talet.
Det blev nog som pappa hade velat ha det tror jag, hans kör tog farväl genom att stå i ring runt kistan och sjunga...det var sååå vackert!
Tyvärr orkade inte syrran att vara med, hon har blivit mycket sämre och är inlagd igen. Saknade henne något oerhört...och gör det varje dag.
Annars har det ju varit 1:a advent idag, det har inte märkts av så mycket i detta hus. Har varken orkat eller hunnit att adventspyssla. Men idag fick vi i alla fall några julklappar inhandlade.
Både Gustav och Filippa har skrivit resa på första plats på sina önskelistor...men det kan inte bli Thailand varje år;=)
Själv har jag tillbringat nästan hela dagen på toaletten=(...idag har jag inte kunnat äta och behålla något. Men ska på återbesök hos doktorn i morgon och sedan väntar undersökningar hela veckan känns det som.
Men något ont som har något gott med sig, jag har redan gått ner 5 kilo på den här tiden som magen strular, men finns nog bättre sätt att "banta" på.
Ja som man säger, livet går på något konstigt vis vidare...jag är glad att jag har en så underbar och förstående familj och barn som gör att man måste ta en dag i taget!
Kramar...
Det blev nog som pappa hade velat ha det tror jag, hans kör tog farväl genom att stå i ring runt kistan och sjunga...det var sååå vackert!
Tyvärr orkade inte syrran att vara med, hon har blivit mycket sämre och är inlagd igen. Saknade henne något oerhört...och gör det varje dag.
Annars har det ju varit 1:a advent idag, det har inte märkts av så mycket i detta hus. Har varken orkat eller hunnit att adventspyssla. Men idag fick vi i alla fall några julklappar inhandlade.
Både Gustav och Filippa har skrivit resa på första plats på sina önskelistor...men det kan inte bli Thailand varje år;=)
Själv har jag tillbringat nästan hela dagen på toaletten=(...idag har jag inte kunnat äta och behålla något. Men ska på återbesök hos doktorn i morgon och sedan väntar undersökningar hela veckan känns det som.
Men något ont som har något gott med sig, jag har redan gått ner 5 kilo på den här tiden som magen strular, men finns nog bättre sätt att "banta" på.
Ja som man säger, livet går på något konstigt vis vidare...jag är glad att jag har en så underbar och förstående familj och barn som gör att man måste ta en dag i taget!
Kramar...
måndag 22 november 2010
Underbara måndag
Idag på morgonen bjöd jag hit Sofie, en mycket god vän, på lite frukostté och mys!
Hon gör all marmelad, skorpor och annat ätbart gott som jag har med i sortimentet hos MACA.
Detta gör hon verkligen med bravur, barnen i huset vill absolut inte ha något annat nu. Annat var det när Sofies son var här o lekte och jag plockade fram till fika..."-har ni ingen köpemarmelad?" på redig småländska...ungar är för härliga=)
En underbar måndagsmorgon, hoppas veckan blir i samma tecken.
Stressen som jag känt av ett tag börjar lägga sig lite( nu är det ju bara vanlig julstress...) och det känns som om det nog ska bli ordning och reda på torpet här med!
På tal om torp så var vi i Ljungby för ett tag sedan och tittade på en gård, men har bestämt oss för att inte lägga bud, kändes liiite långt bort ifrån alla, men titta är roligt.
Ikväll har jag fått hem en massa nya fina vintage-galgar som kvinnorna i Bangkoks slum gör. De finns att köpa i 3-pack för 100 kronor eller en lyxigare variant i 2-pack för samma peng. Nu behöver du aldrig mer ha kläder som åker av galgen i garderoben eller fula galgar i hallen. Varför inte hänga en som den är bara som inredningssak?!?
Köp några paket och ge istället för en gåbortblomma/julblomma eller avslutningspresent? Samtidigt så gör DU en god gärning..(jag LOVAR att varje krona kommer kvinnorna till godo, varken jag eller någon annan tar något för att vi säljer dem! ). Vill du så kan du läsa om projektet på http://www.50ibkk.blogspot.com/
Hör av dig om hur många pack du vill köpa..;=) 100 kronor är en pizza och en film och det kan både du och jag vara utan=))
Hon gör all marmelad, skorpor och annat ätbart gott som jag har med i sortimentet hos MACA.
Detta gör hon verkligen med bravur, barnen i huset vill absolut inte ha något annat nu. Annat var det när Sofies son var här o lekte och jag plockade fram till fika..."-har ni ingen köpemarmelad?" på redig småländska...ungar är för härliga=)
En underbar måndagsmorgon, hoppas veckan blir i samma tecken.
Stressen som jag känt av ett tag börjar lägga sig lite( nu är det ju bara vanlig julstress...) och det känns som om det nog ska bli ordning och reda på torpet här med!
På tal om torp så var vi i Ljungby för ett tag sedan och tittade på en gård, men har bestämt oss för att inte lägga bud, kändes liiite långt bort ifrån alla, men titta är roligt.
Ikväll har jag fått hem en massa nya fina vintage-galgar som kvinnorna i Bangkoks slum gör. De finns att köpa i 3-pack för 100 kronor eller en lyxigare variant i 2-pack för samma peng. Nu behöver du aldrig mer ha kläder som åker av galgen i garderoben eller fula galgar i hallen. Varför inte hänga en som den är bara som inredningssak?!?
Köp några paket och ge istället för en gåbortblomma/julblomma eller avslutningspresent? Samtidigt så gör DU en god gärning..(jag LOVAR att varje krona kommer kvinnorna till godo, varken jag eller någon annan tar något för att vi säljer dem! ). Vill du så kan du läsa om projektet på http://www.50ibkk.blogspot.com/
Hör av dig om hur många pack du vill köpa..;=) 100 kronor är en pizza och en film och det kan både du och jag vara utan=))
fredag 19 november 2010
Hemma!!
Fredagens narkos hos tandläkaren gick över förväntan!!
Operationen tog nästan 5 timmar och nu är det nästan tomt i munnen, känns det som;=) men INGET ont...ska bli sååå kul och skönt och spännande att få fortsätta med resultatet så småningom. Just nu har jag Ploy i Bangkok ofta i mina tankar, hon har minsann inte fått någon narkos...
Helgen med underbart härligt besök av godaste vännerna Thelander...men på söndagen var det dags igen. Vi gick en promenad och när vi kom hem la jag mig på soffan med fruktansvärd värk i magen...det blev för Marie att ringa efter ambulans och skicka in mig ännu en gång=(
Samma bekymmer som tidigare, inflammerad tjocktarm och en liten bit av tarmen som spruckit...söndagen och måndagen har jag inte så mycket minne av men tisdagen började jag komma åter. Onsdagen ville jag hem men som tur är har jag en förnuftig syster som efter 20 år som operationssköterska kunde förklara det allvarliga i det hela, så jag stannade tills i kväll.
Nu är jag åter sjukskriven, äter penicillin av olika sorter samt väntar på ytterligare undersökningar, efter det verkar det som om det blir operation men vi tar en dag i taget. Just nu är det bara så sköönt att vara hemma igen!!
Trevlig helg!!
Kramar Malin
Operationen tog nästan 5 timmar och nu är det nästan tomt i munnen, känns det som;=) men INGET ont...ska bli sååå kul och skönt och spännande att få fortsätta med resultatet så småningom. Just nu har jag Ploy i Bangkok ofta i mina tankar, hon har minsann inte fått någon narkos...
Helgen med underbart härligt besök av godaste vännerna Thelander...men på söndagen var det dags igen. Vi gick en promenad och när vi kom hem la jag mig på soffan med fruktansvärd värk i magen...det blev för Marie att ringa efter ambulans och skicka in mig ännu en gång=(
Samma bekymmer som tidigare, inflammerad tjocktarm och en liten bit av tarmen som spruckit...söndagen och måndagen har jag inte så mycket minne av men tisdagen började jag komma åter. Onsdagen ville jag hem men som tur är har jag en förnuftig syster som efter 20 år som operationssköterska kunde förklara det allvarliga i det hela, så jag stannade tills i kväll.
Nu är jag åter sjukskriven, äter penicillin av olika sorter samt väntar på ytterligare undersökningar, efter det verkar det som om det blir operation men vi tar en dag i taget. Just nu är det bara så sköönt att vara hemma igen!!
Trevlig helg!!
Kramar Malin
tisdag 9 november 2010
Rädd!
När jag var 6 år var jag, som många andra barn, väldigt rädd för att ta sprutor. Då jag kom till den ökända tandläkaren i Mariannelund sa hon att jag var tvungen att dra ut 4 tänder för att de permanenta skulle få plats. Det i sig var ingen fara men hon "lovade" mig att jag skulle få bedövningssprutan i armen istället för munnen!!!
När man är 6 år förstår man inte att hon bara lurades även om mamma och pappa försökte få mig att förstå, men hon hade ju lovat...
När så dagen D kom och jag förstod att hon hade lurat mig så knep jag ihop munnen och det blev inga tänder utdragna. Efter det här fick jag gå hos specialister i Nässjö under ett par års tid och det släppte lite. Men då var jag "inte tillräckligt rädd" längre för att få fortsätta där och hamnade åter i Mariannelund...
Listan på vad som har hänt mig och många andra under flera år skulle kunna göras lång...lagat utan att bedövning tagit, tappat borren så det störtblödit i tandköttet jag kan inte ens räkna upp allt. När man kom in till tandläkare i Eksjö så fick man till svar; "jasså, du har gått hos......i M-lund!"
Detta tillsammans med min skräck gjorde att jag inte gick mer än i absoluta nödfall men har inte haft några större problem fram tills dess att jag väntade barn. Under bägge mina graviditeter har jag mått fruktansvärt dåligt och gått ner cirka 20 kilo varje gång (det är ju trevligt på sitt vis) av att jag bara har spytt hela tiden.
Detta har gjort att efter mina graviditeter är mina tänder i en oerhört dålig kondition. Jag har i flera års tid försökt att få tandvård under narkos men det har verkat totalt hopplöst! Men så i januari fick jag kontakt med en underbar tandläkare i Nässjö som lovade att skriva en remiss, första gången jag var lycklig att träffa en tandläkare!!
Remissen skrevs och jag fick veta att väntetiden var cirka 1,5 år...men den som väntar på något gott...eller?
Så igår ringde telefonen och det var ett återbud nu på fredag, ville jag ha den? Efter en del funderande (det är MYCKET nu) tackade jag JA. Det är med skräckblandad "förtjusning" jag ser fram emot att gå vidare med detta. Jag kommer inte att bli vacker i början men förhoppningsvis blir resultatet bra. Men oj vad jag är rädd...men, det finns en ung kvinna i Bangkoks slum som har gått igenom värre saker än jag hos tandläkaren så hon ger mig styrka. Om du vill kan du läsa om henne på 50ibkk.blogspot.com, jag lovar du kommer att bli imponerad av Ploy som hon heter!!
Det blev ett långt inlägg men ha det gott och håll tummarna att det inte gör allt för ont...
Kramar!
När man är 6 år förstår man inte att hon bara lurades även om mamma och pappa försökte få mig att förstå, men hon hade ju lovat...
När så dagen D kom och jag förstod att hon hade lurat mig så knep jag ihop munnen och det blev inga tänder utdragna. Efter det här fick jag gå hos specialister i Nässjö under ett par års tid och det släppte lite. Men då var jag "inte tillräckligt rädd" längre för att få fortsätta där och hamnade åter i Mariannelund...
Listan på vad som har hänt mig och många andra under flera år skulle kunna göras lång...lagat utan att bedövning tagit, tappat borren så det störtblödit i tandköttet jag kan inte ens räkna upp allt. När man kom in till tandläkare i Eksjö så fick man till svar; "jasså, du har gått hos......i M-lund!"
Detta tillsammans med min skräck gjorde att jag inte gick mer än i absoluta nödfall men har inte haft några större problem fram tills dess att jag väntade barn. Under bägge mina graviditeter har jag mått fruktansvärt dåligt och gått ner cirka 20 kilo varje gång (det är ju trevligt på sitt vis) av att jag bara har spytt hela tiden.
Detta har gjort att efter mina graviditeter är mina tänder i en oerhört dålig kondition. Jag har i flera års tid försökt att få tandvård under narkos men det har verkat totalt hopplöst! Men så i januari fick jag kontakt med en underbar tandläkare i Nässjö som lovade att skriva en remiss, första gången jag var lycklig att träffa en tandläkare!!
Remissen skrevs och jag fick veta att väntetiden var cirka 1,5 år...men den som väntar på något gott...eller?
Så igår ringde telefonen och det var ett återbud nu på fredag, ville jag ha den? Efter en del funderande (det är MYCKET nu) tackade jag JA. Det är med skräckblandad "förtjusning" jag ser fram emot att gå vidare med detta. Jag kommer inte att bli vacker i början men förhoppningsvis blir resultatet bra. Men oj vad jag är rädd...men, det finns en ung kvinna i Bangkoks slum som har gått igenom värre saker än jag hos tandläkaren så hon ger mig styrka. Om du vill kan du läsa om henne på 50ibkk.blogspot.com, jag lovar du kommer att bli imponerad av Ploy som hon heter!!
Det blev ett långt inlägg men ha det gott och håll tummarna att det inte gör allt för ont...
Kramar!
måndag 8 november 2010
Sorgen kommer ifatt...=(
I fredags förmiddag så dog pappa!
Gustav och jag hann precis in till honom innan han somnade in. Det var slumpen som gjorde att vi kom i tid och det känns väldigt skönt nu. Resten av helgen tillbringade vi hos syrran i Norrköping då hon inte orkar åka ner hit.
Även om man varit förberedd på vad som komma skall så kommer ändå sorgen ifatt en när det händer...
tack till alla er som på ett eller annat sätt hört av er till både pappa och oss. Hörs igen senare när det lugnat ner sig lite.
Kramar....
Gustav och jag hann precis in till honom innan han somnade in. Det var slumpen som gjorde att vi kom i tid och det känns väldigt skönt nu. Resten av helgen tillbringade vi hos syrran i Norrköping då hon inte orkar åka ner hit.
Även om man varit förberedd på vad som komma skall så kommer ändå sorgen ifatt en när det händer...
tack till alla er som på ett eller annat sätt hört av er till både pappa och oss. Hörs igen senare när det lugnat ner sig lite.
Kramar....
torsdag 4 november 2010
Jag har bestämt mig...
Jag har under den här tiden som jag haft närståendepenning fått en del kommentarer (ja, inte till mig personligen men via andra..)om hur jag ibland kan vara glad, skjutsa barn på aktiviteter och hålla på med MACA.
En sak är säker och det är att hade jag inte haft barnen och Maca att ibland lägga energi på så vet jag inte hur jag under den här tiden skulle hållit mig uppe.
Sorgen finns i mig varje dag, men visst...de dagar som är värst går jag inte på sta´n.
Häromdagen mötte jag en gammal bekant som inte visste hur min situation ser ut just nu. Innan vi kom till att prata om det så berättade hon vad hon varit med om sedan sist vi sågs. Hon har en hel del elände i bagaget...men hade efter många tårar kommit fram till att nu fick det vara nog!
Hon menade att det hänt så mycket tråkigt i hennes liv att hon till slut nästan fick "dåligt samvete av att vara glad... man blir så van att vara ledsen att man glömmer bort hur det är att vara glad!
Men en dag hade hon bestämt sig, nu fick det räcka...den som blev mest lidande var hon själv.
Det hon berättade berörde mig starkt! Hon kunde säga det jag har tänkt men inte kunnat få fram i ord. Jag har funderat mycket på vad hon egentligen menade och kan nu säga att varken pappa eller Monika skulle vilja att jag var ledsen, så nu ska ja verkligen försöka att njuta av de dagar som jag känner är bra i tillvaron, gör det ni med!!
Min vännina sa också att man inte ska häkta upp sig på vad andra säger, jag har närståendepenning...jag är inte SJUK.
Därför har jag nu bestämt mig för att lägga min energi på min familj, vänner och Maca...det är inte jag som är sjuk utan mina anhöriga!!
Kramar..=)
En sak är säker och det är att hade jag inte haft barnen och Maca att ibland lägga energi på så vet jag inte hur jag under den här tiden skulle hållit mig uppe.
Sorgen finns i mig varje dag, men visst...de dagar som är värst går jag inte på sta´n.
Häromdagen mötte jag en gammal bekant som inte visste hur min situation ser ut just nu. Innan vi kom till att prata om det så berättade hon vad hon varit med om sedan sist vi sågs. Hon har en hel del elände i bagaget...men hade efter många tårar kommit fram till att nu fick det vara nog!
Hon menade att det hänt så mycket tråkigt i hennes liv att hon till slut nästan fick "dåligt samvete av att vara glad... man blir så van att vara ledsen att man glömmer bort hur det är att vara glad!
Men en dag hade hon bestämt sig, nu fick det räcka...den som blev mest lidande var hon själv.
Det hon berättade berörde mig starkt! Hon kunde säga det jag har tänkt men inte kunnat få fram i ord. Jag har funderat mycket på vad hon egentligen menade och kan nu säga att varken pappa eller Monika skulle vilja att jag var ledsen, så nu ska ja verkligen försöka att njuta av de dagar som jag känner är bra i tillvaron, gör det ni med!!
Min vännina sa också att man inte ska häkta upp sig på vad andra säger, jag har närståendepenning...jag är inte SJUK.
Därför har jag nu bestämt mig för att lägga min energi på min familj, vänner och Maca...det är inte jag som är sjuk utan mina anhöriga!!
Kramar..=)
måndag 1 november 2010
Kusinbesök...
Jag har varit dålig på att skriva på ett tag men hoppas att det ska kunna bli ändring på det framöver.
Nu har barnen höstlov denna veckan och deras kusin Fredrik är här, alltid lika roligt!! I dag har Gustav tagit med honom till scouterna (uppskattat av alla de yngre förmågorna). Annars tillbringade de dagen mest med att spela spel, antingen på datorn eller tv´n...ja de barnen;=)
Förra veckan flyttade vi pappas saker från hans lägenhet till ett vårdboende. Efter detta hade jag så oerhört ont i magen så jag visste inte hur jag skulle stå ut, så på onsdag eftermiddagen körde Calle in mig till akuten och där blev jag kvar tills i söndags kväll!
Kraftig inflammerad tjocktarm var prognosen, det var inte skönt men med flera olika antibiotikakurer börjar jag nu komma på benen igen.
Hörs snart igen!!
Kramar ...=)
Nu har barnen höstlov denna veckan och deras kusin Fredrik är här, alltid lika roligt!! I dag har Gustav tagit med honom till scouterna (uppskattat av alla de yngre förmågorna). Annars tillbringade de dagen mest med att spela spel, antingen på datorn eller tv´n...ja de barnen;=)
Förra veckan flyttade vi pappas saker från hans lägenhet till ett vårdboende. Efter detta hade jag så oerhört ont i magen så jag visste inte hur jag skulle stå ut, så på onsdag eftermiddagen körde Calle in mig till akuten och där blev jag kvar tills i söndags kväll!
Kraftig inflammerad tjocktarm var prognosen, det var inte skönt men med flera olika antibiotikakurer börjar jag nu komma på benen igen.
Hörs snart igen!!
Kramar ...=)
lördag 23 oktober 2010
I´m back...
Ja, tiden har gått oerhört fort sedan jag skrev sist. Mycket har hänt och jag har haft fullt upp. Pappa ska flytta till ett vårdboende då han inte längre klarar att bo i sin lägenhet. Har hållt på att röja, slänga, flytta och sälja...hur mycket kan man samla på sig?
Det tar sin tid, det blir många minnen som kommer upp till ytan när man hittar saker...
I veckan var mamma och jag och hälsade på syrran som ligger inlagd på sjukhuset i Norrköping. Det är lika skönt varje gång vi är där, saknar henne så oerhört mycket!! Var även och packade och röjde i hennes lägenhet då även hon ska flytta då hon inte längre orkar gå i trappor.
Ja som ni ser har det varit en del just nu men en sak är säker: livet är FÖR kort för att inte tas hand om, oavsett om det gäller ditt eget eller någon annans! Får man en extra chans så ta den, tror att det måste finnas en mening med allt även om man inte förstår meningen med det just nu...
Ta hand om er tills vi hörs igen!!
Kramar....=)
Det tar sin tid, det blir många minnen som kommer upp till ytan när man hittar saker...
I veckan var mamma och jag och hälsade på syrran som ligger inlagd på sjukhuset i Norrköping. Det är lika skönt varje gång vi är där, saknar henne så oerhört mycket!! Var även och packade och röjde i hennes lägenhet då även hon ska flytta då hon inte längre orkar gå i trappor.
Ja som ni ser har det varit en del just nu men en sak är säker: livet är FÖR kort för att inte tas hand om, oavsett om det gäller ditt eget eller någon annans! Får man en extra chans så ta den, tror att det måste finnas en mening med allt även om man inte förstår meningen med det just nu...
Ta hand om er tills vi hörs igen!!
Kramar....=)
söndag 3 oktober 2010
Hur man än vänder sig så har man ändan där bak...
Ja, gudarna ska veta att det inte är lätt att vara en enkel människa alla gånger...
som om det inte är nog med att ha det som vi har det med pappa och syrran så har jag nu blivit "tvungen" att försvara mig mot att ha närståendepenning...trots att försäkringskassan aldrig hade varit med om att behöva bevilja för 2 stycken så närstående personer!! (ja, för en gångs skull är det inte försäkringskassan eller andra myndigheter som ställer till med bekymmer..)
Tänk om dessa personer som lägger ner så mycket tid och energi på andra kunde göra det för de som behöver, då skulle det inte finnas någon fattigdom eller elände i världen...
Jag tycker att detta med att blogga och även facebook är jättekul, det tog ett tag innan jag hittade till bägge ställena men oj så kul jag haft sedan.
På facebook gör jag nu ett uppehåll eftersom det tyvärr inte bara är sanningen som kommer fram där. Ja, jag vet att jag nog har varit både blåögd och naiv som trott något annat men det är jag: tro gott om människor tills jag blir överbevisad och det har jag nu blivit med råge=(
Jag kommer fortfarande att blogga men det kanske dröjer ett tag innan nästa inlägg, lite trött på allt just nu...men ett TACK till alla er som kommer med kommentarer (både här och i verkliga livet) och ni som med mig håller alla tummar och tår!!
Kram från en mycket trött och ledsen Malin
som om det inte är nog med att ha det som vi har det med pappa och syrran så har jag nu blivit "tvungen" att försvara mig mot att ha närståendepenning...trots att försäkringskassan aldrig hade varit med om att behöva bevilja för 2 stycken så närstående personer!! (ja, för en gångs skull är det inte försäkringskassan eller andra myndigheter som ställer till med bekymmer..)
Tänk om dessa personer som lägger ner så mycket tid och energi på andra kunde göra det för de som behöver, då skulle det inte finnas någon fattigdom eller elände i världen...
Jag tycker att detta med att blogga och även facebook är jättekul, det tog ett tag innan jag hittade till bägge ställena men oj så kul jag haft sedan.
På facebook gör jag nu ett uppehåll eftersom det tyvärr inte bara är sanningen som kommer fram där. Ja, jag vet att jag nog har varit både blåögd och naiv som trott något annat men det är jag: tro gott om människor tills jag blir överbevisad och det har jag nu blivit med råge=(
Jag kommer fortfarande att blogga men det kanske dröjer ett tag innan nästa inlägg, lite trött på allt just nu...men ett TACK till alla er som kommer med kommentarer (både här och i verkliga livet) och ni som med mig håller alla tummar och tår!!
Kram från en mycket trött och ledsen Malin
torsdag 30 september 2010
Nya tider...nya platser
Idag har jag hjälpt pappa att flytta från sjukhuset till korttiden. Det känns lite konstigt för både honom och mig tror jag.
I mitt fall är det för att jag en gång i tiden har jobbat där så det är gamla jobbarkompisar som nu ska ta hand om min kära pappa, vilket jag vet att de gör med bravur!
För pappa är det nog jobbigt att lära känna ny personal, nya sköterskor och nya platser. Han var och gjorde en magnetkameraundersökning av hjärnan innan vi lämnade sjukhuset idag, misstänker att det kan sitta metastaser som trycker där..=(
Förnuftet säger en sak, han klarar sig inte i sin lägenhet på 3:e vän utan hiss men hjärtat säger en annan; lite dåligt samvete...men det kanske alla anhöriga har..?
I helgen kommer syrran ner och hälsar på (om hon orkar...) ska bli kul att ses igen och papa längtar nog. Annars består helgen av pyjamasparty, röja i lgh, jakt, mys och åter lite jakt...tiden går alldeles för fort!
Kramar...
I mitt fall är det för att jag en gång i tiden har jobbat där så det är gamla jobbarkompisar som nu ska ta hand om min kära pappa, vilket jag vet att de gör med bravur!
För pappa är det nog jobbigt att lära känna ny personal, nya sköterskor och nya platser. Han var och gjorde en magnetkameraundersökning av hjärnan innan vi lämnade sjukhuset idag, misstänker att det kan sitta metastaser som trycker där..=(
Förnuftet säger en sak, han klarar sig inte i sin lägenhet på 3:e vän utan hiss men hjärtat säger en annan; lite dåligt samvete...men det kanske alla anhöriga har..?
I helgen kommer syrran ner och hälsar på (om hon orkar...) ska bli kul att ses igen och papa längtar nog. Annars består helgen av pyjamasparty, röja i lgh, jakt, mys och åter lite jakt...tiden går alldeles för fort!
Kramar...
söndag 26 september 2010
Änglar finns...
Måste säga att veckorna går fort när man har fullt upp...
Pappa blev ju inlagd förra lördagen och då trodde både personal och jag att det nog var slutet för honom, men släkten är känd för att vara envis och lite tjurig och tur är det för nu är han piggare igen! Självklart mycket tack vare medicin men den ska nu sakta men säkert trappas ut så då får vi se hur det går...
I fredags var det vårdplanering för pappa med biståndshandläggare, läkare, palliativa team m fl och jag är så tacksam för att detta är "vardagsmat" för mig genom jobbet. Det var den märkligaste vpl jag någonsin varit på, resultatet: inget bestämt, nya besked i veckan som kommer!
Utan dessa tjejer hade jag inte klarat veckan...tack ni underbara änglar!!
I torsdags hann mamma och jag med att ta en dagtripp till Linköping för att hälsa på syrran som legat inne denna vecka för nya cellgiftsbehandlingar. det var mysigt att träffas igen, det var länge sedan sist. Hon mådde efter omständigheter relativt bra, men vad jag längtar efter en frisk syster...
Denna veckan har jag även hunnit med att ha några partyn, två av dem har varit bra eller till och med riktigt bra och ett mindre lyckat. Men, smaken är ju som baken...delad.
Här om dagen kom även nya saker hem...alltid lika roligt att packa upp kartongerna och se vad det är som kommit.
Nu väntar en ny vecka och nya utmaningar, spännande att se vad det blir.
Ha det gött!!
Pappa blev ju inlagd förra lördagen och då trodde både personal och jag att det nog var slutet för honom, men släkten är känd för att vara envis och lite tjurig och tur är det för nu är han piggare igen! Självklart mycket tack vare medicin men den ska nu sakta men säkert trappas ut så då får vi se hur det går...
I fredags var det vårdplanering för pappa med biståndshandläggare, läkare, palliativa team m fl och jag är så tacksam för att detta är "vardagsmat" för mig genom jobbet. Det var den märkligaste vpl jag någonsin varit på, resultatet: inget bestämt, nya besked i veckan som kommer!
Utan dessa tjejer hade jag inte klarat veckan...tack ni underbara änglar!!
I torsdags hann mamma och jag med att ta en dagtripp till Linköping för att hälsa på syrran som legat inne denna vecka för nya cellgiftsbehandlingar. det var mysigt att träffas igen, det var länge sedan sist. Hon mådde efter omständigheter relativt bra, men vad jag längtar efter en frisk syster...
Denna veckan har jag även hunnit med att ha några partyn, två av dem har varit bra eller till och med riktigt bra och ett mindre lyckat. Men, smaken är ju som baken...delad.
Här om dagen kom även nya saker hem...alltid lika roligt att packa upp kartongerna och se vad det är som kommit.
Nu väntar en ny vecka och nya utmaningar, spännande att se vad det blir.
Ha det gött!!
måndag 20 september 2010
Rätt man på rätt plats var en kvinna!
Denna helgen har bestått av ömsom vin och ömsom vatten!
I fredags var sonen på scouthajk, de har i flera år haft väldig otur med vädret men den här gången varken snöade eller haglade det;=)
I lördags kväll firade vi min födelsedag med att gå på musikalen Peter Pan som nu spelas för första gången i Eksjö. Det var en mycket bra uppsättning. Ännu roligare blir det ju när 2 av ens bästa vänners barn är med!
Annie har en huvudroll, hon spelar Tingeling. Har inte en enda replik genom hela föreställningen men troligtvis en av de svåraste rollerna!
Vilma är den sötaste, underbaraste borttappade unge jag någonsin sett!
En föreställning att rekommendera till er som ännu inte har sett den, den går fram till och med andra helgen i oktober så passa på!!
Ja det var vinet det...nu kommer vi till vattnet. I lördags kväll blev min pappa akut inlagd på sjukhuset igen. Denna gången är det riktigt illa med honom. Han har fruktansvärda smärtor och smärtenheten är nu äntligen inkopplad.
Han, och vi, har kommit till insikt att han inte kommer att kunna bo kvar i sin lägenhet (3:e vån) så nu väntar vårdplanering, korttidsboende(?) i väntan på annat boende och allt som detta medför. Måste erkänna att det känns väldigt konstigt att vara "på andra sidan"...detta är ju sådant som jag gör på jobbet men då som personal.
Tusen tankar strömmar för tillfället igenom mitt huvud...har fått närståendepenning från Försäkringskassan men vet inte hur mycket jag ska plocka ut för att "alla" ska bli nöjda. det är inte lätt att göra alla till lags, vet att det inte går men man vill ju så gärna.
Men rubriken hänvisar jag till en helt underbar ung kvinna på kirurg avdelningen där pappa nu ligger. Hon har hela tiden tid för en, oavsett hur länge eller när jag har velat prata med henne har hon funnits där för oss. Hon kommer med bra förslag och lösningar och ser till att jag som anhörig inte behöver ta allt jobb med blanketter o dylikt! Fler sådana inom vården!!!
Cancer är en sjukdom som jag snart inte vet vad jag gör när jag hör...har tyvärr fått det tråkiga beskedet att ännu en i min bekantskapskrets fått denna diagnos!
Känns som om man inte ska tänka om man får den...utan när=(
I fredags var sonen på scouthajk, de har i flera år haft väldig otur med vädret men den här gången varken snöade eller haglade det;=)
I lördags kväll firade vi min födelsedag med att gå på musikalen Peter Pan som nu spelas för första gången i Eksjö. Det var en mycket bra uppsättning. Ännu roligare blir det ju när 2 av ens bästa vänners barn är med!
Annie har en huvudroll, hon spelar Tingeling. Har inte en enda replik genom hela föreställningen men troligtvis en av de svåraste rollerna!
Vilma är den sötaste, underbaraste borttappade unge jag någonsin sett!
En föreställning att rekommendera till er som ännu inte har sett den, den går fram till och med andra helgen i oktober så passa på!!
Ja det var vinet det...nu kommer vi till vattnet. I lördags kväll blev min pappa akut inlagd på sjukhuset igen. Denna gången är det riktigt illa med honom. Han har fruktansvärda smärtor och smärtenheten är nu äntligen inkopplad.
Han, och vi, har kommit till insikt att han inte kommer att kunna bo kvar i sin lägenhet (3:e vån) så nu väntar vårdplanering, korttidsboende(?) i väntan på annat boende och allt som detta medför. Måste erkänna att det känns väldigt konstigt att vara "på andra sidan"...detta är ju sådant som jag gör på jobbet men då som personal.
Tusen tankar strömmar för tillfället igenom mitt huvud...har fått närståendepenning från Försäkringskassan men vet inte hur mycket jag ska plocka ut för att "alla" ska bli nöjda. det är inte lätt att göra alla till lags, vet att det inte går men man vill ju så gärna.
Men rubriken hänvisar jag till en helt underbar ung kvinna på kirurg avdelningen där pappa nu ligger. Hon har hela tiden tid för en, oavsett hur länge eller när jag har velat prata med henne har hon funnits där för oss. Hon kommer med bra förslag och lösningar och ser till att jag som anhörig inte behöver ta allt jobb med blanketter o dylikt! Fler sådana inom vården!!!
Cancer är en sjukdom som jag snart inte vet vad jag gör när jag hör...har tyvärr fått det tråkiga beskedet att ännu en i min bekantskapskrets fått denna diagnos!
Känns som om man inte ska tänka om man får den...utan när=(
torsdag 16 september 2010
Britta 75+
Igår kväll var jag bjuden på Tupperware-party, något som jag inte varit på på minst 5-6 år! Jag måste väl erkänna att deras produkter är väldigt bra men väldigt dyra...
Jag får inte riktigt ihop ekvationen att köpa en plastburk för 200 kronor som jag kan få en likartad för 30 kronor, det blir många nya burkar under samma tid som den för 200...
Men det häftiga med gårdagen var som ni förstår inte plastburkarna utan damen som hade träffen. Jag hade fått äran att vara inbjuden av Britta, en dam på 75+!
Tycker det är häftigt att man i den åldern (ursäkta Britta) har partyn...inte nog med det så är det en tuff kvinna som tar hand om både hus och hem, trädgård och sin underbara make...
Tack Britta för en mycket trevlig kväll!!
P.s får väl erkänna att även jag har en och annan tupperware-pryl i köket...men den jag använder mest är lökhackaren, som är riktigt bra. Nu slipper jag gråta varje gång jag ska hacka lök..=)
tisdag 14 september 2010
Förhandstitt...
Det är många som har frågat och undrat vad det är jag kommer att ha på mina partyn. Här kommer ett litet smakprov av kollektionen. (En del av bilderna är suddiga, man ska inte hålla på med sådant här när man har feber...)
Fat i 3 olika stl. Gjorda i Vietnamn, finns i ett flertal färger...säljes styckvis eller 3-pack
Ljuslyktor i 3-pack, finns i olika utföranden. Fat finns att köpa till
Ljuslykta i trä/glas
Vit ljuslykta i metall.
Fat i 3 olika stl. Gjorda i Vietnamn, finns i ett flertal färger...säljes styckvis eller 3-pack
Ljuslyktor i 3-pack, finns i olika utföranden. Fat finns att köpa till
Ljuslykta i trä/glas
Vit ljuslykta i metall.
"Kassar" i Shabby chic. Finns även andra föremål.
Hittar du något som är av intresse hör gärna av dig: 076-1054967 eller: maca-malin@hotmail.com
söndag 12 september 2010
Bästa hotellet i Bangkok....och minsta!
Måste få berätta om ett underbart ställe att bo på....
Angas 1:or är det perfekta stället i Bangkok om man letar efter en egen lägenhet, bra läge (mitt emellan city och flygplatsen) och bra pris.
Här kan man sköta sig själv men finns även allt man kan tänkas behöva på sin semester: restauranger, apotek, 7-11, sjukhus, nära till skytrain och taxi runt hörnet...
Lägenheterna är små men pittoreska och har allt man kan tänkas behöva. Pool finns på gården och grannarna är trevliga.
Så om ni har vägarna förbi Bangkok men inte vet var ni ska bo så passa på och testa Bangkoks minsta (?) hotell...
http://www.angas1or.com
Angas 1:or är det perfekta stället i Bangkok om man letar efter en egen lägenhet, bra läge (mitt emellan city och flygplatsen) och bra pris.
Här kan man sköta sig själv men finns även allt man kan tänkas behöva på sin semester: restauranger, apotek, 7-11, sjukhus, nära till skytrain och taxi runt hörnet...
Lägenheterna är små men pittoreska och har allt man kan tänkas behöva. Pool finns på gården och grannarna är trevliga.
Så om ni har vägarna förbi Bangkok men inte vet var ni ska bo så passa på och testa Bangkoks minsta (?) hotell...
http://www.angas1or.com
fredag 10 september 2010
Sjuk...=(
Ja om jag fick mycket gjort förra veckan så har det blivit desto mindre av den varan den här veckan. I stort sett hela veckan har jag och gubben legat dunderförkylda med huvudvärk och feber...=(
Men som tur är så har barnen klarat sig...vi har turats om att försöka vara uppe och ta hand om dem, skönt att de har blivit så pass stora att de klarar det mesta själva!
Har i alla fall hunnit med att packa upp varor som kommit, ser så emot att få komma igång med det här projektet nu...
I mitten av veckan var jag hos min granne Lina. Hon går en mediautbildning i Jönköping där de bland annat håller på att göra hemsidor. Som praktik ska hon nu göra en åt mig, kul!
Vi får se när den blir klar och jag känner att det är rätt tillfälle att göra den tillgänglig för alla, men det kommer.
Tills jag piggnar på mig så får ni ha en mysig helg. Nu ska mannen, sonen och jag mysa med att äta thaimat (hämtad från restaurang Tokyo i Eksjö, så gott). Dottern har fått äran att sova över hos mormor så imorgon får vi förhoppningsvis lite sovmorgon med...
Men som tur är så har barnen klarat sig...vi har turats om att försöka vara uppe och ta hand om dem, skönt att de har blivit så pass stora att de klarar det mesta själva!
Har i alla fall hunnit med att packa upp varor som kommit, ser så emot att få komma igång med det här projektet nu...
I mitten av veckan var jag hos min granne Lina. Hon går en mediautbildning i Jönköping där de bland annat håller på att göra hemsidor. Som praktik ska hon nu göra en åt mig, kul!
Vi får se när den blir klar och jag känner att det är rätt tillfälle att göra den tillgänglig för alla, men det kommer.
Tills jag piggnar på mig så får ni ha en mysig helg. Nu ska mannen, sonen och jag mysa med att äta thaimat (hämtad från restaurang Tokyo i Eksjö, så gott). Dottern har fått äran att sova över hos mormor så imorgon får vi förhoppningsvis lite sovmorgon med...
måndag 6 september 2010
På g...
Hemma efter 5 väldigt intensiva dagar! Förstår inte att man kan vara sååå trött...men efter en många härliga timmar i sängen( det lät det..;=) ) så är jag nu på g igen...
Vi hamnade inte där vi trodde men vad gör väl det när man har underbara vänner som hjälper en...
Nu har jag packat upp nästan allt som jag har inhandlat i denna första omgång (hoppas att det kommer att bli många fler...) hela matsalsbordet och golvet är fullt. Men det är konstigt nu tycker man inte att det är så mycket i alla fall ;-)
Det som jag ej fick med mig hem kommer förhoppningsvis med posten, snart!!
Kameran har varit med men jag har inte använt den en enda gång...så kort får ni vänta med.
Idag ska jag göra klart alla papper, inhandla påsar, boka in partyn och där emellan åka på simskola med dottern.
Men har du inte bokat in någon träff i höst så gör det nu...innan allt tar slut;=)
Kramar
Malin
Vi hamnade inte där vi trodde men vad gör väl det när man har underbara vänner som hjälper en...
Nu har jag packat upp nästan allt som jag har inhandlat i denna första omgång (hoppas att det kommer att bli många fler...) hela matsalsbordet och golvet är fullt. Men det är konstigt nu tycker man inte att det är så mycket i alla fall ;-)
Det som jag ej fick med mig hem kommer förhoppningsvis med posten, snart!!
Kameran har varit med men jag har inte använt den en enda gång...så kort får ni vänta med.
Idag ska jag göra klart alla papper, inhandla påsar, boka in partyn och där emellan åka på simskola med dottern.
Men har du inte bokat in någon träff i höst så gör det nu...innan allt tar slut;=)
Kramar
Malin
onsdag 25 augusti 2010
Vardagen har kommit
Nu har skolan kommit igång igen. Nästan alla andra tycker att det är skönt att få tillbaka rutiner, men jag förstår inte riktigt vad den här sommaren tog vägen...den har ju nyss börjat...;=)
Men, ingen återvändo...och med skolstarten har även bacillerna fått sitt levebröd. Jag har varit hemma med dottern ett par dagar, hon har haft feber och hängig.
Men när man får höra "mamma, vad det är mysigt att vara bara vi..." gör ju att man kan läsa ytterligare ett par böcker.
Gustav har börjat 3:an och har fått nya lärare och nya ämnen. Just nu håller de på med valet för fullt. Roligt att få diskutera vad skatt, moms, bidrag o dyl är. Han vill att vi ska gå förbi valstugorna på torget och fråga vad de vill, kanske första valet som jag blir helt insatt i, vem vet?
Annars har min tid till stor del bestått av planering...nu kan jag meddela att jag tar steget att gå ner lite i tjänst för att kunna börja med inredning via homeparyts!! Känner du dig sugen! Vill du ha lite nytt inför hösten? Hör gärna av dig så planerar vi in en dag/kväll som jag kommer till dig...
Det är med skräckblandad förtjusning jag nu äntligen har bestämt mig, men känner mig såå taggad inför detta så jag hoppas att ni vill hålla några tummar för mig...
Men, ingen återvändo...och med skolstarten har även bacillerna fått sitt levebröd. Jag har varit hemma med dottern ett par dagar, hon har haft feber och hängig.
Men när man får höra "mamma, vad det är mysigt att vara bara vi..." gör ju att man kan läsa ytterligare ett par böcker.
Gustav har börjat 3:an och har fått nya lärare och nya ämnen. Just nu håller de på med valet för fullt. Roligt att få diskutera vad skatt, moms, bidrag o dyl är. Han vill att vi ska gå förbi valstugorna på torget och fråga vad de vill, kanske första valet som jag blir helt insatt i, vem vet?
Annars har min tid till stor del bestått av planering...nu kan jag meddela att jag tar steget att gå ner lite i tjänst för att kunna börja med inredning via homeparyts!! Känner du dig sugen! Vill du ha lite nytt inför hösten? Hör gärna av dig så planerar vi in en dag/kväll som jag kommer till dig...
Det är med skräckblandad förtjusning jag nu äntligen har bestämt mig, men känner mig såå taggad inför detta så jag hoppas att ni vill hålla några tummar för mig...
måndag 16 augusti 2010
Dream on...
Har ni någon gång gått o drömt om vad ni skulle göra om ni inte skulle göra det ni gör idag?
Det har jag...och hittills har det stannat vid just en dröm.
Tror inte att det alltid är så viktigt att man får drömmen att slå in, ibland behöver man nog bara ha drömmen för att orka med livets vardag.
Man så plötsligt händer något som får ens liv att se lite annorlunda ut, det kan vara arbetslöshet, flytt eller som i mitt fall att mina nära och kära blir sjuka.
Trodde, i min enfald(?), efter att min man fick sin njurtransplantation för 2 år sedan att livet skulle bli rosenrött och enkelt...det har blivit jättebra och framför allt så mår han jättebra.
Jag har gått från att hoppa från det ena vikariatet till det andra till att få en fast tjänst...är det då man ska vara "nöjd, glad och belåten"?
Om man känner att det blev inte som jag trodde, att man inte räcker till för det man tror på...är det då det är dags att tänka om?
Jag har i många år haft en dröm att starta någon egen verksamhet. Är uppväxt med en bonuspappa som haft eget företag i alla år så jag tror att jag har en verklighetsuppfattning om vad som gäller. Det gäller ju "bara" att komma på vad det är man vill göra...
I ungefär 10 års tid sålde jag underkläder via hemförsäljning, detta passade mig perfekt! Jag träffade en massa trevliga människor samtidigt som jag sålde produkter av mycket hög klass och som jag trodde på.
Livet går vidare och med nyfödda barn, renoveringsobjekt till hus och en sjuk man så var det inte läge att fortsätta. Men drömmen om att någon gång göra något liknande har alltid funnits där...
Tiden som har varit med syrrans cancer har fått mig att tänka till ordentligt! Vad är det som gör att man inte tar steget...vad kan jag förlora?
Jag vill inte ligga på min dödsbädd när jag blir gammal och tänka varför testade jag inte...det som kan ske är att jag förlorar en del pengar men pengar är inte allt. Och vem vet, det kan ju faktiskt gå riktigt bra också;=)
Så mina kära vänner...fortsättning följer!
söndag 15 augusti 2010
Blandad helg...
Denna helgen har verklig varit händelserik!
i fredags fyllde sonen 9 år och som det bör på födelsedagar, skulle vi ha lite mys...men naturens krafter styr vi inte över...här kom hagel stora som små snöbollar, regn i MASSOR, åska och vad jag vet minst 5 blixtnedslag...
Själva fick vi lite mycket vatten i vår källare, tur att jag en gång i tiden gav min man ett par vadarstövlar;=)
sonens födelsedag bestod till största delen av att ösa vatten, elda och kolla luftavfuktaren...så igår tog vi igen detta och åkte till Sandsjöbaden och åt helgmiddag, som vanligt mycket gott!
Idag har det varit den årliga Mellby-dagen. Detta är ett mycket bra arrangemang som ordnas av föreningarna i bygden. En stor eloge till general Kenth Jansson som håller i alla trådarna=))
En glad Alicia har fikat...=)
Mycket folk och en mycket trevlig dag...kände låångt ifrån alla, men å andra sidan är vi ju ännu efter 10 år nyinflyttade här;=)
En stolt Krister Hildorsson, vinnare av årets Mellby-bo!! Ett väldigt bra val, en person som gör massor för att vi boende och hitresta ska trivas...=)
i fredags fyllde sonen 9 år och som det bör på födelsedagar, skulle vi ha lite mys...men naturens krafter styr vi inte över...här kom hagel stora som små snöbollar, regn i MASSOR, åska och vad jag vet minst 5 blixtnedslag...
Själva fick vi lite mycket vatten i vår källare, tur att jag en gång i tiden gav min man ett par vadarstövlar;=)
sonens födelsedag bestod till största delen av att ösa vatten, elda och kolla luftavfuktaren...så igår tog vi igen detta och åkte till Sandsjöbaden och åt helgmiddag, som vanligt mycket gott!
Idag har det varit den årliga Mellby-dagen. Detta är ett mycket bra arrangemang som ordnas av föreningarna i bygden. En stor eloge till general Kenth Jansson som håller i alla trådarna=))
En glad Alicia har fikat...=)
Mycket folk och en mycket trevlig dag...kände låångt ifrån alla, men å andra sidan är vi ju ännu efter 10 år nyinflyttade här;=)
En stolt Krister Hildorsson, vinnare av årets Mellby-bo!! Ett väldigt bra val, en person som gör massor för att vi boende och hitresta ska trivas...=)
onsdag 11 augusti 2010
Livskvalité...
Tänk så mycket ett ord kan betyda...ordet livskvalité betyder så olika för oss människor.
För en del är det livskvalité att gå i skogen och plocka bär, fiska eller på andra sätt vara ute i naturen, medans det för andra är att tillbringa tid med sina nära och kära. För en del betyder det att få en stund för sig själv och kanske inte göra något alls.
Att ha pengar så man klarar sig. För de flesta tror jag att det är att få vara friska.
Har du funderat på vad livskvalité är för dig..?
För min kusin Annika som bor i Bangkok sedan ett flertal år (har skrivit om henne tidigare) så tror jag att livskvalité bland annat består i att kunna hjälpa människor till självhjälp...
I går kväll var hon i Värne Allianskyrka och berättade lite om alla sina projekt hon har haft och en del som hon fortfarande har.
Det var inte jättemycket folk som kom o lyssnade men de som kom fick en väldigt trevlig kväll. Efter en bra föreläsning fikade vi och hade lotteri till förmån för projekten i slummen, det blev ett mycket bra resultat!
Annika tillsammans med Tilda, 6 år, som haft en spargris stående i hallen där alla som varit på besök fått lägga i en peng till barnen i Thailand...bra gjort Tilda!!
tisdag 3 augusti 2010
Norrköping-Mellby
Denna veckan tillbringar min syster på sjukhuset i Linköping. Hon ska få cellgiftsbehandling i stora doser under 5 dagar för att se om det kan bita på eländet.
Förra veckan var jag, mamma och pappa hos henne ett par dagar. Syrran och jag var bl a hos begravningsentreprenören (!) inget besök som jag vill göra om!
Men hon känner att hon vill ha allt klart om det nu går som läkarna verkar tro...-( förstår henne, men jag tror aldrig att jag varit så trött som jag var efter detta besök...
Efter att ha gjort klart detta "tog" jag med mig henne hem till Eksjö/Mellby. Vi ordnade en massa praktiska saker med bank, försäkringsbolag, skolskjutsar o dyl.
Sedan använde vi veckan till att njuta av varandra och bara försöka umgås.
Mina barn behövde få träffa sin moster och se att hon faktiskt var samma "gamla" moster som innan, även utan hår och 20 kilo lättare...
Filippa tyckte inte att det var så stor skillnad och Gustav tyckta att moster med peruk såg likadan ut som hon alltid gjort;=)...skönt att få barns kommentarer!
Även om det är jobbigt att se henne må dåligt så är det underbart att få vara tillsammans...skapligt tur med vädret så kunde jag bädda ner henne i baden-baden med en god filt i sommarsolen. När hon åkte hem på fredagskvällen hade hon både fått lite färg och ätit skapligt under veckan som varit...
Nu är det "bara" att hålla alla tummar och tår för att de vise har fel...optimisten Malin tror fortfarande på mirakel och under...=)
måndag 2 augusti 2010
Kreativa vänner...
Måste bara skriva lite om mina kreativa vänner...
Sofie och Jennys tillverkeri har jag ju nämnt några gånger men de tål att nämnas igen! Gå gärna in på deras blogg och kika om ni är intresserade av goda marmelader, fina träsaker mm: varttillverkeri.blogspot.com kan meddela att vår favorit bland marmeladerna ännu är blodgrape/citron..=)
En annan kreativ vän här ute i bygden är hönapöna. Hon (Åsa) har skapande av alla slag, riktigt finurlig och många ideér. Alltid lika roligt att läsa vad hon har på g....gör gärna det på:
hnapna.blogspot.com
Ni kommer att bli sugna på att sätta igång och pyssla på direkten!
Sofie och Jennys tillverkeri har jag ju nämnt några gånger men de tål att nämnas igen! Gå gärna in på deras blogg och kika om ni är intresserade av goda marmelader, fina träsaker mm: varttillverkeri.blogspot.com kan meddela att vår favorit bland marmeladerna ännu är blodgrape/citron..=)
En annan kreativ vän här ute i bygden är hönapöna. Hon (Åsa) har skapande av alla slag, riktigt finurlig och många ideér. Alltid lika roligt att läsa vad hon har på g....gör gärna det på:
hnapna.blogspot.com
Ni kommer att bli sugna på att sätta igång och pyssla på direkten!
Tina, en fd arbetskamrat, gör jättefina kort och stickade figurer i amigurumi...
Ett bröllopskort som vi gav på vänners bröllop...Du hittar hennes blogg på: http://tinaspysselsida.blogg.se
Så nu har ni lite att titta på och bli inspirerade av....själv fortsätter jag att tipsa er istället;=)
söndag 1 augusti 2010
Göteborg
Helgen som varit har jag tillbringat i Göteborg med mina 3 älsklingar. Denna staden var min hemort några år i början av -90 talet och än så har den en speciell plats i mitt hjärta!Som vanlig hos oss så har vi inget bestämt utan åker när lusten och andan faller på...så i fredags fick vi för oss att ta ett par dagars semester.
Sagt och gjort, jag bokade rum på Hotell Barken Viking. Båten byggdes 1907 och användes som fraktfartyg innan det byggdes om till hotell och ligger nu vid Lilla Bommen i centrala Gbg.
Man kunde ju hoppats att vädrets makter hade varit med oss men som det heter: det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder...=)
Fredag kvällen myste vi på sta´n och var på hederliga Gamle Port och åt grillbuffé. Där ser det likadant ut som det gjorde för 20 år sedan, så då kanske jag också gör det..;=)
På lördagen hade vi lite fix att ordna och sedan väntade Liseberg på oss...hela dagen/kvällen!!!
Gustav och Calle körde radiobilar så att man kunde tro att det var utryckning på riktigt...=)
Filippa överlycklig för alla karuseller...tror att jag hade roligast av att titta på henne och Gustav och deras leenden!
Stackars Gustav fick drass med sin mamma på spökhuset...vet inte vem som var räddast, spökena eller jag! Varför utsätter man sig för sånt här når man är så otroligt lättskrämd som jag? Ja, vad gör man inte för sina barn;=)
Efter att ha tillbringat 12 timmar (!) på Liseberg var om inte annat mina fötter nöjda så då åkte vi hem...
Nöjda och belåtna somnade vi gott i våra egna sängar vid 3-tiden och sov bort söndag förmiddag, men det är en annan historia.
torsdag 29 juli 2010
Skullaryd...
Inget direkt badväder den sista tiden, men säg den som ger sig...en halvsolig dag innan åskan började mullra plockade vi ihop badsaker och kusin Fredrik samt Tina,
f d arbetskompis, och for ut till Skullaryd.
Skullaryd ligger längs vägen mellan Eksjö och Tranås, cirka 1 mil utanför Eksjö. Den ligger precis bredvid riksvägen men det är inget man märker av när man solar och badar. Badplatsen är välskött, liten men bra utbud av aktiviteter. Här finns gungor, klätterställning, hopptorn, omklädningsrum, dass samt glasskiosk (!)
Vattnet är mörkt men känns väldigt rent, bryggorna välunderhållna, ja på det hela känns allt jättebra!
Stranden består till allra största del av gräs, relativt nyklippt.( Vi har nog blivit tåligare med tiden...)
Finns skugga i kanterna av badplatsen, inte så mycket men för en solbadare som mig är det perfekt..=)Denna dagen var det inte såå mycket folk men kan tänka mig att det snabbt blir fullt en härlig sommardag.
Betyg:
Sol/Skugga: 4
Aktiviteter: 4
Skvallerfaktor:3
Renlighet: 4
Vatten: 4
Totalt: 19
Sammanfattning: En liten mysig badplats 1 mil utanför Eksjö. Här finns allt man behöver, om du har fikakorgen med dig...Helt fantastiskt att det finns en liten glasskiosk som drivs av byns tonåringar med glans!!
Stranden är fin och likaså vattnet, aktiviteter är mycket bra för de mindre men skapliga för de större.
Det enda jag så här kan komma på är att det kan vara lite svårt med parkeringsplatser men finns det hjärterum så....
Dasset ser ut som de flesta andra vi har kollat (?) in den här sommaren, alla badplatser skulle vinna på att ha lite renare där men vem vill städa...;=)
Ja, kommer bara sommarvärmen och solen tillbaka så kommer det snart nya tester men tills dess får ni ha det så gott!
söndag 25 juli 2010
En hektisk helg...
Denna helgen har vi haft fullt upp!!
I fredags märkte vi verkligen att vi bor på landet, vi var bjudna på kobingo!
En kul idé och barnen hade roligt, ja okej då, vi vuxna med...
Jag har sedan vi fick inbjudan sagt att jag ville ha nummer 13 men det blev lotten som avgjorde och då fick vi nummer 12. Det förstår väl alla att det inte kan bli någon vinst...precis som jag sagt så var det ju i nummer 13 som Rosa behagade att avlägga sitt besök!
Men snäll som den mänskliga värdinnan Jennie var så fick vi ett tröstpris, det tycker en dålig förlorare som jag om;=)
Under kvällen fick vi sedan tävla i att skruva ihop stolar, låta som hästar, dansa o mycket mera. Detta var en trevlig kväll med mycket god mat i trevliga människors lag, hoppas det blir en tradition i Björnskog...=)
Under lördagen och söndagen har vi stått och sålt på loppis i Alarp som ligger mellan Vetlanda och Värne.
Det är sååå skönt att det jag inte behöver mer kan komma till användning för någon annan. Jag fattar inte hur mycket "bråte" man kan få ihop, i och för sig har morföräldrarna hjälpt till...barnen var nu efteråt lyckliga över att ha fått ett rejält tillskott till deras semesterkassa=))
Loppisen var riktigt bra arrangerad och måste ju säga att visst är det roligt att sälja när människor står i kö för att få komma in...=)
I fredags märkte vi verkligen att vi bor på landet, vi var bjudna på kobingo!
En kul idé och barnen hade roligt, ja okej då, vi vuxna med...
Jag har sedan vi fick inbjudan sagt att jag ville ha nummer 13 men det blev lotten som avgjorde och då fick vi nummer 12. Det förstår väl alla att det inte kan bli någon vinst...precis som jag sagt så var det ju i nummer 13 som Rosa behagade att avlägga sitt besök!
Men snäll som den mänskliga värdinnan Jennie var så fick vi ett tröstpris, det tycker en dålig förlorare som jag om;=)
Under kvällen fick vi sedan tävla i att skruva ihop stolar, låta som hästar, dansa o mycket mera. Detta var en trevlig kväll med mycket god mat i trevliga människors lag, hoppas det blir en tradition i Björnskog...=)
Under lördagen och söndagen har vi stått och sålt på loppis i Alarp som ligger mellan Vetlanda och Värne.
Det är sååå skönt att det jag inte behöver mer kan komma till användning för någon annan. Jag fattar inte hur mycket "bråte" man kan få ihop, i och för sig har morföräldrarna hjälpt till...barnen var nu efteråt lyckliga över att ha fått ett rejält tillskott till deras semesterkassa=))
Loppisen var riktigt bra arrangerad och måste ju säga att visst är det roligt att sälja när människor står i kö för att få komma in...=)
torsdag 15 juli 2010
Här kommer alla känslorna på en o samma gång...
Läste en artikel med Babben Larsson idag där hon sa att hon under en lång tid hade känt sig värdelös!
Det var under en tid då mycket hände henne i det privata så väl som i arbetet och hon blev utbränd. Precis så känner jag mig...
I fredags bröt jag fullkomligt ihop på jobbet och grät floder!
Det var nog alla känslor som kom upp på en och samma gång. Samtidigt som man utåt ska hålla humöret någorlunda uppe, vem vill gå och "tjata" om elände dag ut och dag in...? Och vem vill lyssna på det dag ut och dag in..?
Som tur är har vi en underbar sjuksköterska som tog sig tid att lyssna och finnas där en stund.
Pappa har varit inlagd igen ett par dagar då han har haft ett jätte hematom (blåmärke) som täckt hela ryggen som man inte vetat var det kom ifrån. Nu har man kommit fram till att det var den nya cellgiftsmedicinen som måste ha orsakat det hela, så efter att ha fått några påsar blod och provtagning kunde han efter 4 dagar åka hem igen, skönt...
Syrran har varit och fått ny behandling i förra veckan och jag hade såå gärna velat vara med henne! Men är det inte försäkringskassan som man ska "bråka" med så är det jobbet, familjen och allt övrigt som ska passa ihop.
Nu fick jag inte till det och fick stanna hemma...men i tankarna var jag hos henne!
Det ser inte positivt ut men jag hoppas att alla har fel och det vänder!!
Men hon är inte ensam om att ha oro och ångest, vill inget hellre än att kunna vara hos henne och bara få vara...många tankar som far i huvudet på både dagar och nätter...
För att göra en lång historia lite kortare tänker jag nu berätta att jag är sjukskriven för just utbrändhet...(konstigt ord...)
Det har säkert varit fel av mig att inte säga att jag tycker att det har varit tufft och bett om hjälp, men man reagerar så annorlunda mot vad man tror att man ska göra när något inträffar.
Från att ha varit den som pratar om i stort sett allt har jag inte orkat, knappt velat träffa folk o.s.v
Men nu med facit i hand hade nog det varit bättre...men ska bli skönt med semester och sedan får vi ta en dag i taget och hoppas på mirakel!!!
Hoppas ni alla får/har en underbar semester och ta hand om er!!!
Det var under en tid då mycket hände henne i det privata så väl som i arbetet och hon blev utbränd. Precis så känner jag mig...
I fredags bröt jag fullkomligt ihop på jobbet och grät floder!
Det var nog alla känslor som kom upp på en och samma gång. Samtidigt som man utåt ska hålla humöret någorlunda uppe, vem vill gå och "tjata" om elände dag ut och dag in...? Och vem vill lyssna på det dag ut och dag in..?
Som tur är har vi en underbar sjuksköterska som tog sig tid att lyssna och finnas där en stund.
Pappa har varit inlagd igen ett par dagar då han har haft ett jätte hematom (blåmärke) som täckt hela ryggen som man inte vetat var det kom ifrån. Nu har man kommit fram till att det var den nya cellgiftsmedicinen som måste ha orsakat det hela, så efter att ha fått några påsar blod och provtagning kunde han efter 4 dagar åka hem igen, skönt...
Syrran har varit och fått ny behandling i förra veckan och jag hade såå gärna velat vara med henne! Men är det inte försäkringskassan som man ska "bråka" med så är det jobbet, familjen och allt övrigt som ska passa ihop.
Nu fick jag inte till det och fick stanna hemma...men i tankarna var jag hos henne!
Det ser inte positivt ut men jag hoppas att alla har fel och det vänder!!
Men hon är inte ensam om att ha oro och ångest, vill inget hellre än att kunna vara hos henne och bara få vara...många tankar som far i huvudet på både dagar och nätter...
För att göra en lång historia lite kortare tänker jag nu berätta att jag är sjukskriven för just utbrändhet...(konstigt ord...)
Det har säkert varit fel av mig att inte säga att jag tycker att det har varit tufft och bett om hjälp, men man reagerar så annorlunda mot vad man tror att man ska göra när något inträffar.
Från att ha varit den som pratar om i stort sett allt har jag inte orkat, knappt velat träffa folk o.s.v
Men nu med facit i hand hade nog det varit bättre...men ska bli skönt med semester och sedan får vi ta en dag i taget och hoppas på mirakel!!!
Hoppas ni alla får/har en underbar semester och ta hand om er!!!
söndag 11 juli 2010
Tropisk natt...
I lördags var det en sådan där dag som blev super utan att det var något planerat!
Syrrans son kom med bussen, det är inte så länge sedan han var här men oj vad roligt att ses igen. Vem vet, kanske något gott med allt tråkigt som är just nu, man ses mer och tar inte varandra för givet längre...
Vi gick på Tokyo( restaurang i Eksjö) och åt, som alltid lika gott!! Restaurangen ligger underbart vackert vid ån mitt i gamla sta´n. Maten är god(även om det blir samma vi äter varje gång;=) och personalen superb...
När vi satt där och njöt som bäst ringde bästa grannarna (OK får väl erkänna att vi inte har så många men dessa är de bästa...)och undrade om vi ville hänga med ner till badplatsen och grilla på kvällen!!
Sagt och gjort, in på ICA och handla och sedan packa kylväskan och iväg.
En sommarvarm kväll med grillning, bad, god dricka i goda vänners lag...man kan inte ha det bättre en vanlig lördagskväll.
Det var vi och ett 50-tal tyska ungdomar som tältade som huserade om vid badplatsen. Det är sådana här kvällar man verkligen tycker att man har det bra!
Ni vet väl att man inte ska var på sjön onykter?
Därför som Lasse tog det säkra o satt på land...;=)
Som alltid har har man finast glöd när alla har grillat klart! Denna kvällen var det Sebastian mås och han kusiner som blev lyckliga över att få smaka det som blev kvar. Visserligen tyckte Pia att jag gav dem lite för stora bitar.
Men säg den bästa granne som inte tar av sig skor och går i vattnet för att dela korven till måsen...
Eftersom vi fick tävla med speedwayen på tv´n så bestämde vi att fortsätta natten på vår altan, måste säga att detta med tropiska nätter( då temperaturen ej går under 20 grader på hela dygnet) passar mig ypperligt, jag hoppas att det håller i sig länge till...
Eksjö camping
Idag orkade vi inte ta oss så långt i sommarvärmen!
Vi hamnade till slut efter allt packande på Eksjö camping. Här finns det mesta som behövs för att alla ska kunna bli nöjda: hopptorn, bad för de mindre, trampolin, kiosk, restaurang,minigolf,riktiga toaletter;=),gungor,volleybollplan samt nybyggd ramp för handikappade ...
Men en stor nackdel är att oavsett hur man ligger så sluttar det...det känns som om huvudet är upp och ner hur man än gör!
Vattnet är fint, bra temperatur efter det vackra vädret. Det var mycket folk, många turister som ligger på campingen.
Kön till glasskiosken var något låång, stort tålamod krävs likaså stor plånbok!!
Stranden består av både gräs och sand så det är bara att välja. Skugga är lite dåligt men det finns.
Betyg:
sol/skugga:3
aktiviteter: 5
renlighet: 4
skvallerfaktor: 3
vatten: 4
Totalt: 19
Sammanfattning: Eksjö camping ligger bra till med sitt läge mitt i sta´n. Sjön är lagom stor vilket gör att det snabbt blir behaglig temperatur.
Största nackdelen med hela badet är att det sluttar åt alla håll, det är svårt att få en vilsam ställning!!!
Det är ofta mycket folk men eftersom det är gott om plats blir det sällan trångt. Inte så mycket stadsbor utan mest turister. Bra med aktiviteter för både stora och små.
Här finns både restaurang och kiosk men det är inte speciellt billigt så egen fikakorg är att föredra.
Ja betyget hade blivit betydligt högre om det inte varit för sluttningarna...
onsdag 7 juli 2010
Mammor...
Fick en sådan där tillbaka blick idag. Mamma och jag var på min mormor och morfars grav. Det slog mig vad jag saknar min morfar!
Jag var nog lite av morfars flicka och för den delen var nog alla vi barnbarn hans ögonstenar!
Jag var nog lite av morfars flicka och för den delen var nog alla vi barnbarn hans ögonstenar!
Han fanns alltid där för oss när vi träffade honom, kan inte minnas att jag någonsin har hört honom säga "senare"...
Jag älskade när vi spelade kort, han förlorade alltid. Var det inte för att vi verkligen vann så var det för att vi fuskade och han låtsade om han inte visste det;=)
Han hade alltid tid för oss, busade, lurades och bara var!
Idag när vi var vid graven kom jag att tänka på min egen mamma. Hur underbar hon är mot både mig, maken och barnen!
Hon finns alltid där när vi behöver henne, ställer upp så mycket hon bara kan.Vi har roligt ihop, åker på resor, shoppar och skrattar mycket!
Det är många gånger som barnen ringt och undrat om de får sova över hos henne för att de saknar henne...är säkert 2 dagar sedan de träffade henne sist;=)
Själv kan jag nog med säkerhet säga att hon är inte bara min mamma utan även min bästa vän! Förutom min älskade make finns det nog ingen som vet så mycket om mig och mina känslor som hon gör. Hon håller inte alltid med mig i vad jag tycker, men vilken riktig vän gör det?
Jag hoppas att vi får ha henne kvar i många, många år ännu!
måndag 5 juli 2010
Mellby badplats
Idag är vi lite hemmapatrioter...ska bli spännande att se om det påverkar utfallet!
Vi har alltså hållit till på Mellby badplats. Mellby ligger i stort sett mitt emellan Eksjö och Vetlanda om man åker vägen förbi Höreda. Det är cirka 16 km till bägge städerna så man måste väl i alla fall säga att det ligger centralt;=)
Även Mellby är en liten mysig badplats, som drivs av hembygdsföreningen med kommunalt bidrag. Här finns omklädningsrum, vindskydd, gungor, klätterställning, beachvolleybollplan samt utedass.
Det är nog inte för aktiviteterna som stadsborna tar sig ut hit utan för den fina naturens skull. Om det nu inte är så att man har sin båt liggandes i båthamnen precis bredvid...
Vattnet har de sista dagarna inte varit riktigt klart men helt ok. Stranden är sand längst ner vid vattnet och annars gräs.
Stranden består av lite för många björkar enligt mig, det är svårt att få bra sol på eftermiddagen/kvällen däremot finns det bra med skugga att sitta vid borden som finns och fika. Men glöm inte att ta med eget fika, här finns ingen kiosk.
Här är perfekt för småbarn att bada då det är väldigt långgrunt, tyvärr kan det bli lite tråkigt för de större barnen som vill hoppa och dyka!
Betyg:
vatten:3
Aktiviteter: 4
skugga/sol:3
skvallerfaktor:4
renlighet: 5
Totalt: 19
Sammanfattning: En liten mysig badplats vid Solgen mellan Eksjö och Vetlanda.
Fin natur, bra med aktiviteter för de lite yngre barnen, tyvärr för grunt för att få dyka osv. så de lite större barnen tröttnar emellanåt.
Rent och snyggt, omklädningsrummen är bra och utedassen helt ok.
Vattnet är lite grumligt men stranden bra, temperaturren tar sig sakta men säkert uppåt, det är en stor sjö...
Lite för skuggigt för att det ska vara bra under hela dagen men ett + för alla bord att sitta vid.
Fint med vindskydd och grillplats om man skulle vilja sova över;=)
Ja, måste erkänna att vi bor vackert men det blev nog ett rättvist resultat i alla fall!
söndag 4 juli 2010
Badtest Mycklaflon
Idag har vi gjort ytterligare ett test av en badplats i vår närhet.
Denna gång var det Mycklaflons camping som blev kollad. Mycket annat att göra än bada och sola finns inte...men det är en mycket fin badplats, även om det just nu skulle behövas klippas gräs!
Strandkanten är av sand och lite långgrunt men som blir djupt ett 20-tal meter ut. Bra för de mindre barnen men de större saknade flotte, hopptorn eller liknande.
Campingen drivs att ett par från Danmark/Österrike och det är snyggt och prydligt. Maten var god enligt de vi pratade med, men det var dåligt med glass att välja på...
Här finns gungor och en rutschkana annars får man stå för underhållningen själv. Vi kom relativt tidigt och det var skönt för efter någon timme var det i stort sett fullt på hela badplatsen. Ganska bra med träd och buskar att få lite skugga av.
Betyg:
vatten: 5
Aktiviteter: 3
skugga/sol:3
skvallerfaktor:4
renlighet: 4
Totalt: 19
Sammanfattning: En mysig, fräsch badplats som ligger cirka 20 km utanför Eksjö mellan Hult och Bruzaholm. Här finns restaurang men tyvärr lite minus för att det var dåligt med utbud av dricka och glass...
Mycket fint, klart vatten, idag var det 22 grader. Stranden är fin men badet skulle vinna på att ha lite mer aktiviteter för de större barnen.
Imorgon jobbar jag så då tar vi semester från testandet men återkommer senare i veckan...njut ni andra av sol o bad så länge!
lördag 3 juli 2010
Badtester...
Barnen och jag har bestämt att vi ska leka testpiloter och ge badplatserna runt om vårat betyg! Vad gör man inte för att de ska bli lite nöjda;=)och jag med för den delen...
Nu har vi varit på Stockeryds ( tror jag den heter) badplats ett par dagar. Den ligger ett par kilometer från Skurugata och är en liten privatägd badplats. När vi varit där på vardagen har det varit ok men idag, lördag, var det för mycket folk! Badplatsen är liten, pittoresk men blir lätt för trångt. Vet inte om jag har lust att viska för att inte hela staden ska veta vad man pratat om...
Betyg:
vatten: 4
aktiviteter:2
skugga/sol: 3
skvallerfaktor: 4
renlighet: 4
Totalt: 17
Sammanfattning: en liten mysig badplats cirka 10 km från Eksjö. Fantastiskt att det kan vara så välskött och fint då inga bidrag från kommunen ges. Här finns gungor, bryggor, flotte, omklädningsrum och utedass;=) men det skulle behövas tömmas...
Medtag eget fika för här finns ingen kiosk. Fint vatten och bra temperatur fort, sjön är inte stor!
Både plats i solen och skugga finns, kunde nog ta ner någon björk ytterligare men det funkar. Största nackdelen är att det väldigt snabbt blir väl mycket folk, känns lite som "packade sillar", har svårt när handdukarna kommer på varandra;=)
Ja, ja detta är vår uppfattning....vi kommer tillbaka det är säkert men imorgon väntar ett nytt spännande besök någonstans i närheten!
fredag 2 juli 2010
En okunnig....
Jag behöver hjälp!!
Nu har jag från flera håll fått höra att det inte går att kommentera på min blogg.
Vad är det för fel?
Säkert inget som är svårt...för den som kan! Men tänk på att jag har datorn som ett arbetsredskap o inte någon administratör;=)
Om någon vet får ni gärna höra av er...på ett eller annat sätt.
Nu har jag från flera håll fått höra att det inte går att kommentera på min blogg.
Vad är det för fel?
Säkert inget som är svårt...för den som kan! Men tänk på att jag har datorn som ett arbetsredskap o inte någon administratör;=)
Om någon vet får ni gärna höra av er...på ett eller annat sätt.
måndag 28 juni 2010
Optimisten...
Som den eviga optimist jag är måste jag erkänna att jag har svårt att tro att det inte kommer att ordna sig!
Mitt liv har haft motgångar förr och när det varit som värst har det alltid löst sig på ett eller annat sätt...ofta med hjälp från människor som jag kanske inte har räknat till den innersta kretsen, men som man brukar säga: det är de man minst anar...
Precis lagom till midsommarhelgen fick jag en underbar bukett blommor från en person som under den här tiden som varit, med syrran och pappa, har kommit att betyda mer och mer för mig!! Jag har alltid tyckt bra om henne men vet nu att jag kan ringa henne vilken tidpunkt som helst och att hon verkligen finns där om jag behöver henne, tröttnar inte på att lyssna ännu en gång, det är vad jag kallar vänskap! Jag hoppas och tror att hon vet att jag skulle göra detsamma för henne...
Har under den här tiden fått möjlighet att fundera på hur vi människor reagerar mot varandra när något inträffar. Vad är det som gör att vissa drar sig undan? Låtsas om som de inte vet, fast man vet att de gör det? Är det rädsla?Oro för att man ska säga fel saker?
Jag tror att detta med sjukdomar och även död är något som vi skulle tala mycket mer om, då skulle det nog inte bli så tabubelagt..vad tror du? vore roligt med en kommentar...
Nu till lite lättare saker...midsommar firade vi i Västervik, denna underbara sommarstad! Ett besök hos gamla vännerna Åsa och Fredrik hann vi med. Blev bara lite "avundssjuk" på deras båt...annat än att ligga i Solgen o plaska;=)
på lördagen var vi i Verkebäck och drog strömming, till Gustav och Filippas lycka fick vi bara 4 stycken...och de gav de bort till ett par från Ingatorp!!
men vad gör väl det när man får vara med de man älskar mest och ha det ljuvligt..?
Dagens tips: när man slutar att leka är man inte vuxen, man är död...så lek nu i sommar=))
Mitt liv har haft motgångar förr och när det varit som värst har det alltid löst sig på ett eller annat sätt...ofta med hjälp från människor som jag kanske inte har räknat till den innersta kretsen, men som man brukar säga: det är de man minst anar...
Precis lagom till midsommarhelgen fick jag en underbar bukett blommor från en person som under den här tiden som varit, med syrran och pappa, har kommit att betyda mer och mer för mig!! Jag har alltid tyckt bra om henne men vet nu att jag kan ringa henne vilken tidpunkt som helst och att hon verkligen finns där om jag behöver henne, tröttnar inte på att lyssna ännu en gång, det är vad jag kallar vänskap! Jag hoppas och tror att hon vet att jag skulle göra detsamma för henne...
Har under den här tiden fått möjlighet att fundera på hur vi människor reagerar mot varandra när något inträffar. Vad är det som gör att vissa drar sig undan? Låtsas om som de inte vet, fast man vet att de gör det? Är det rädsla?Oro för att man ska säga fel saker?
Jag tror att detta med sjukdomar och även död är något som vi skulle tala mycket mer om, då skulle det nog inte bli så tabubelagt..vad tror du? vore roligt med en kommentar...
Nu till lite lättare saker...midsommar firade vi i Västervik, denna underbara sommarstad! Ett besök hos gamla vännerna Åsa och Fredrik hann vi med. Blev bara lite "avundssjuk" på deras båt...annat än att ligga i Solgen o plaska;=)
på lördagen var vi i Verkebäck och drog strömming, till Gustav och Filippas lycka fick vi bara 4 stycken...och de gav de bort till ett par från Ingatorp!!
men vad gör väl det när man får vara med de man älskar mest och ha det ljuvligt..?
Dagens tips: när man slutar att leka är man inte vuxen, man är död...så lek nu i sommar=))
söndag 20 juni 2010
Prinsessor...
Nu har vi firat Filippa som har fyllt 5 år. Det har varit en vecka med mycket firande! Det började med kalas för alla prinsessor och prinsar som kunde komma, tyvärr var Victoria lite upptagen;=)
Igår kväll var vi bjudna på ytterligare en underbar kväll hos våra underbara grannar!!
Eftersom Filippa och jag hade suttit o tittat på kumgabröllop hela dagen var jag ju "tvungen" att försöka bli lite prinsessig (heter det så?) själv...detta var vad jag lyckades med;=)
Vi kom på att vi har råkat glömma deras 20-åriga bröllopsdag(som var väldigt länge sedan) så jag gjorde ännu en gång en korg med lite gott i, bland annat ny marmelad från varttillverkeri.blogspot.com, denna gång var det rabarber/jordgubb. Den var god men favoriten är fortfarande blodapelsin/grape...mums!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
