Nya tider...

När vi flyttade till stan i somras beslöt vi oss för att låta barnen gå kvar i deras gamla skola ett år till. Anledningarna var flera: dels börjar sonen högstadiet hösten -14 och dels var det fullt i skolan som ligger bredvid vårt nya hus.
Trots att vi detta året får köra barnen till och från skolan så känns det i efterhand som ett riktigt och bra beslut!

Men nu har tiden gått och både jag och barnen är nöjda med den "gamla" skolan och längtar efter nytt. Som alla föräldrar som har flyttat vet så är det med en klump i magen, man oroar sig för hur de ska få det i nya skola, får de vänner, kommer de att trivas...

Extra glad blir man då dottern kommer hem och har fått ett jättefint julkort av en av de nya kompisarna!!

Tror att det är dags för mamma att lugna ner sig ett hekto eller två och passa på att njuta av sista terminen av det gamla och vänta in det nya...ungefär som vi nu väntar in julen...

Kramar Malin

En ängel...

Några gånger, inte allt för ofta, träffar man på människor som på en gång etsar sig fast i ens innersta!
Det har inte med kön, ålder eller utseende att göra, det har med DET att göra...

En av de som finns längst in i mitt hjärta och som jag hoppas alltid kommer att finnas där är Tingeling! Hon kallas så "min" Annie efter att ha spelat huvudrollen i den musikalen för ett par år sedan.
Hon är inte min biologiska dotter men min "bonusdotter" ( nej hon är inte min mans dotter heller utan min extradotter), vi är inte jämngamla men hon får mig att känna mig 20 år yngre, hon har nyss blivit myndig men är klokare än många av mina jämnåriga...

Igår var vi och gratulerade henne i efterskott till den efterlängtade 18-årsdagen! Vad passade bättre än att ge henne en underbart fin ängel från Drömmar i vitt i Mariannelund?

Kramar Malin

Den kärleken den kärleken...

Stanna upp ett tag och tänk på vad du gör för just DIN kärlek...det är en del och visst är det mysigt? Det kan vara allt från frukost på sängen, en blomma, lite egentid, ett restaurangbesök eller så enkelt som: ROTMOS och FLÄSKLÄGG!!

I vår familj är det endast mannen som älskar denna maträtt...vi andra hoppar mer än gärna över den dagen ;-)
Men vad gör man inte för den kärleken...förra gången jag skulle göra rotmos råkade jag glömma kålroten (ja, inte med flit) men det har jag fått äta (!) upp flera gånger, men barnen älskade morottsmoset!

Så var det nu då dags igen...och ja denna gången kom jag ihåg kålroten! Barnen och jag smakar men kan inte säga att vi blir mätta på rotmos och fläsklägg, det är tur att det finns knäckebröd den här gången/år. Mannen blir mer än mätt:-)


Rätt snart efter att vi har ätit klart brukar jag få frågan vad jag vill ha hjälp med nu eller vad jag vill ha...förstår knappt vad han menar, skulle det vara därför jag gör rotmos??
Tänk vad han känner mig väl...den här gången ville jag ha hjälp att klä in vår gamla kökssoffa som vi ska ha i hallen. Jag tycker det är alldeles för hårt med ett gammalt trälock....

Sagt & gjort så var det snart fixat o klart! Tänk vad bra det är med rotmos & fläsklägg...

Kramar Malin

En kvinnas privilegium...

Tider komma tider går....och den går så ofantligt fort!!

Nu har vi kommit in i december månad och barnen räknar ner till julafton för fullt. I ett par års tid har jag inte haft någon direkt julkänsla, därför som vi bland annat har varit i Thailand över två jular.

Men det är ju en kvinnas privilegium att ändra sig så i år tar jag igen allt och lite till tror jag;-)
Jag bara älskar att pyssla och göra julmys nu...

 Det här är "Bertil" som står o väntar tålmodigt på oss varje dag då vi kommer hem från skola/jobb...


Helgen som var har syrrans barn Josefine och Fredrik samt Freddes flickvän Simone varit hos oss. Det blir alldeles för sällan men njuter desto mer när de kommer! Hoppas att de vet att vår dörr alltid kommer att vara öppen för dem men att de får komma när de har lust/tid.
Denna gång pratade vi mycket om att flytta hemifrån...minns som igår då jag och min bästa kompis flyttade till Nässjö för att gå på gymnasiet där. Vi var inte alls mogna att flytta hemifrån vid 16 års ålder...men vi överlevde det med!!

På torsdag ska jag och mannen på julbord i Ramkvilla med hans jobb, alltid lika trevligt och troligtvis gott då det nog blir det enda julbordet jag går på. Hur är det med er? Går ni på många julbord?

Kramar Malin

P.s Stressa inte ihjäl er, det blir julafton den 24:e vilket som...

Inte nu igen...

Det har varit väldigt tyst från mig ett tag...ni som följt med mig på min resa tillbaka vet att oftast när jag blir tyst har det hänt något...

För 2 veckor sedan fick vi ett brev på posten där det stod att min älskade make, min allra bästa vän har fått cancer!!!

Att behöva få ett sådant besked via post när mannen förövrigt låg på operationsbordet och jag var ensam hemma med våra barn det går inte att med ord beskriva...

Fyra "knölar" är bortopererade och jag känner så väl igen känslorna som jag hade när pappa och syrran fick cancer, all gråt och förtvivlan i början, sedan uppgivenheten som kommer innan det äntligen är dags att bli rent ut sagt förbannad och börja kämpa!!

Idag har jag kommit till det sista stadiet och det finns inte i min värld att det inte skulle gå bra!
Man tror att anledningen till tumörerna r att han ätit immunhämmande medicin pga njurtransplantationer i över 25 år...när det ena fungerar bra så kommer nästa.

Självklart kommer funderingar på om det verkligen finns någon rättvisa i den här världen, finns det någon Gud? ja jag är tveksam...men en sak är jag säker på:
jag & min familj kommer att gå segrande ur den här striden med även om det blir tufft!!

Kramar Malin

P.s glöm inte att säga till dina nära & kära att du älskar dem, livet förändras så ofantligt fort...

Behådeg...

Jag är feldesignad!!
Det måste vara så eftersom det inte finns en enda bygelbehå som passar mig. Tro mig-jag har provat MÅNGA!!

Mina bröst är liksom mer åt sidorna än framåt, mera neråt än uppåt. Detta innebär att det blir tomt i den övre delen av kupan, innehållet ligger och skvalpar lite planlöst på botten- påminner mig lite om dotterns kulpåse...när hon har förlorat!

När jag böjer mig framåt så rinner brösten ut i urringningen, starkt påminnande om bulldeg som jäser över kanten. Om jag då försöker att vara lite listig och spänner axelbanden hårdare så pyser det ut små bullar vid sidorna. Framifrån sett ser det ut som jag har småfrallor i armhålorna. Eller fyra bröst. Man brukar u säga att "less is more" och jag är faktiskt nöd med två!

För att få en lösning på problemet passade jag idag på  (mellan klippningar på både mig och barnen) att springa in i en specialbehåaffär ( de borde ju veta bäst...eller?)
Tuttproffset som jobbade där tyckte hon hittade flera som satt bra. Vi var inte helt överrens om det. Med sammanfallande lungor och stålgördelskänsla kombinerat med andningsproblem lyckades jag väsa fram:
-Den sitter för hårt.
-Nej då, inte alls, vi kan till och med dra åt banden lite till sa kvinnan och hissade upp mina bröst några centimeter till...

Visst är det skönt att kunna vila hakan på kullarna om man vill ta en tupplur men jag föredrar faktiskt att kunna andas.
Så nu har jag gjort det som jag skulle ha gjort för länge sedan: skippat byglar och stoppningar och köpt mig en mjukisbehå. Jag provade den inte ens (ja, jag vet att man ska det...har ju själv jobbat med detta i 10 år!) stegade bestämt förbi den svettiga svettkammaren utan att få en enda liten blöt fläck på ryggen.
Men det är lite ångest i det hela, det erkänner jag. Att köpa mjukisbehå är lite som att säga :"Nu är det  kört, jag föredrar bekvämlighet framför skönhet=jag börjar bli gammal." Eller börjar jag rentav bli klokare?

Jag har ännu inte riktigt vant mig vid min nya silhuett. När jag tittar ner kommer inga tankar på engelska mjukt rundade kullar farande och de bowlingklot som plötsligt låg i behån efter mina barns födelse ligger inte där nu.
Men jag behåller bygelbehån ett tag till, att ha till fint. Risken är bara att om det dröjer för länge så är det inte bulldeg jag häller i behån. Degen blir ju lösare och lösare för varje år. Snart är det mer som sockerkakssmet...

Kramar Malin

Och lite till...

Idag har vi firat mamma/mormor som fyllt år. Det är lika trevligt att träffas varje gång trots att vi nu bor i samma stad och ses oftare:-)
Som "vanligt" bland dessa pensionärer så ville hon ju inte ha några presenter, och som vanligt vill ju barnbarnen ge henne något ;-)...så det blev till att pyssla lite under dagen!

Barnen och jag gjorde skålar av gamla LP-skivor och vips hade vi något att lägga hennes choklad i!

I fredagskväll hade mitt arbetslag lite knytkalas, det var första men absolut inte sista gången, jag hade möjlighet att vara med. Alltid lika trevligt att träffas privat utanför jobbet ibland, många och goda skratt blev det:-)
Nu väntar en ny rolig, trevlig arbetsvecka med goa vänner och kolleger.

Kramar Malin

Hela förra veckan gick jag till jobbet först efter att ha stoppat i mig ett antal Alvedon :-(...men till slut orkade varken kroppen eller knoppen mer, så igår gick jag hem och stoppade ner mig i sängen!

Under täcken, extratäcken och med raggsockar på så kunde jag somna och vaknade efter 4 timmar  något piggare än innan (yippie!!).

Ännu bättre blev det då Filippa kom och sa att hon hade en överraskning till mig <3 ...="" p="">

Hon hade varit ute och plockat en stor hög med underbara lönnblad till mig!! Så efter att ha fått en kopp the och några Alvedon igen så blev det pysselkväll..

Filippa gjorde en bukett med egna rosor, mina kommer bild på en annan gång.

Kramar Malin

10 000 +

Trots att jag inte har bloggat så intensivt på sistone verkar många har hittat till min sida!

 Det tycker jag är kul:-)

 Idag när jag tittade in så upptäcker jag att ni är låångt över 10 000 som har kikat in till lilla mig...de allra flesta från Sverige men även från USA, Thailand, Irak och många besök från Ryssland!

 

För att fira lite närmre tycker jag att vi kör en liten utlottning!

Regler: kommentera detta inlägg och dela på facebook (eller din egen blogg) så är du med med 2 lotter, vill du bara ha en lott skriv det!

 

Vad man kan vinna? Lite smått och gott...;-)

 

Vinnaren dras den 1 oktober...Lycka till!!

 

Kramar Malin & ett stort TACK för att ni tittar in till lilla mig

 

Lycka...

Måste bara få skriva och säga att jag är så lycklig och glad att jag tog steget och bytte jobb!!

Att få vakna utan en klump i magen, att ha arbetskamrater som pratar med en, att kunna skratta tillsammans, att alla får säga sin mening utan att någon pratar bakom ryggen...det är LYCKA det!!!

Idag har jag varit med ett helt otroligt underbart gäng med 8:e klassare när de har haft friluftsdag.

Att få prata med dessa ungdomar som står med ena foten i barnvärlden och den andra i vuxenvärlden, det är lycka för mig!! Att känna att de ger mig sitt förtroende, att de berättar vad som är roligt men framför allt det som är jobbigt, det är lycka för mig!! Att de känner att de kan lita på mig   

och att jag kan lyssna och finnas till för dem...det är lycka för mig!!

Efter en lång promenad med uppdrag längs vägen hamnade vi till slut ute på Ränneborg. Här var det 10 olika stationer som skulle klaras av.
Det var eleverna själva i grupper som hade kommit på de olika stationerna. Uppfinningsrikedomen är det inget fel på...här fanns allt från rispåsar i hink till att leta efter sockerbitar i mjöl!

Det var många vita spöken som framåt eftermiddagen promenerade hemåt;-)

Ikväll ska jag och Lena, en väninna, äntligen komma iväg på en gemensam promenad. Vi har försökt hela sommaren att komma ut och gå tillsammans men jobbar så olika så det är svårt att få till det....men jag längtar redan!!

Annars består den här veckan mest av barnen och ungdomarnas planerande inför stadsfesten som är i helgen: vem ska gå med vem, var ska vi sova, hur mycket pengar går åt mm mm....här kommer källaren att fyllas med tonåringar fredag/lördag, lika bra så jag vet var de håller hus;-)

Ha en trevlig helg och passa på att njut av den underbara sensommaren!!

Kramar Malin

De sista dagarna...

De allra sista dagarna på sommarlovet bestämde mannen och jag att vi skulle ta med barnen och varsin kompis och åka ut till min bonuspappas "stuga".

 

Stugan är från början av 60-talet och var från allra första början en liten kiosk i det lilla samhället bredvid. Här finns ingen el, inget rinnande vatten och ingen toalett...det är såå avkopplande att komma ut och laga mat över öppen eld eller gasolkök, bada och tvätta sig i sjön och gå på utedass...trots att Filippa vill ha dörren öppen för att det luktar så illa;-)

 

Sagt och gjort på torsdag förmiddag kom vi och all packning iväg, fattar inte varför det ska gå åt lika mycket om man ska vara borta en dag som 8..., fördelen är att det går fort att komma fram, det är endast lite över 2 mil dit.

Då stugan bara består av ett rum så hade vi med tält som barnen skulle sova i, ett rum till Gustav och Pontus och ett rum till Filippa och Disa, inte trängas här inte...

Gustav och Pontus nöjda och belåtna att de fått upp tältet:-)

På kvällen grillade vi kebab över öppen eld och självklart marshmallows till efterrätt, men jag hoppade över, tycker det är så äckligt!

Natten sov vi alla gott men tjejerna hade bett om att få komma in till killarnas "rum" då de var lite rädda, snälla grabbar som de är så sa de JA till det!

Calle hade ställt klockan på ringning klockan 03.00!!! det var ju bockpremiär!! så efter det blev det inte så mycket sömn då vår älskade lilla Folke blev orolig och undrade varför inte han skulle med ut när husse kom i grönkläder...

 

Dagarna fördrivs lätt md matlagning, bad, promenader, fiske, ut och åka båt mm mm men till slut tar ju det underbara, härliga friluftslivet slut.

 

Idag började skolan för barnen (jag började i måndags) och det känns lite vemodigt men samtidigt skönt att komma in i lite rutiner igen.

NU ska jag ta något gott att dricka och gå och lägga mig i ett varmt badkar och bara njuta av att det för första gången på nästan 2 månader är en kväll då hela familjen är samlade och inga aktiviteter inplanerade!

 

 

 Filippa och Disa täljer grillpinnar...

 

Kramar

Malin

 

Saknade...

Oj vad jag har saknat er alla bloggläsare!!!

Då kan man ju fundera på varför jag inte har skrivit på såå jättelänge...helt enkelt ingen energi och tid till det:-(

Den 14 juni slutade skolorna här och den 17:e flyttade vi till staden...inte en gång har barnen eller vi vuxna ångrat oss!!
För att köra ihop allt på en gång så tog vi en resa till Italien och Pisa den 19:e...hade en vecka med underbara människor, sol, värme och god mat;-)

Väl hemkomna har sommaren bestått av många och mycket trevlig besök av vänner från när och fjärran, varit i stugan, barnen har varit med goda vänner i deras stuga, barnen har haft varsitt inflyttningskalas och varsitt födelsedagsfest...samt vår vuxna inflyttningsfest som blev väldigt lyckad...tack till alla er som kom och gladde oss så!!

Nu börjar sommaren gå mot sitt slut, jag börjar att jobba imorgon (liite jobbångest idag men ska också bli väldigt kul att ses igen...) och barnen börjar skolan på onsdag.
Detta är ju första sommaren som jag har varit ledig i hela 10 veckor!!!men o vad fort de har gått...känns nästan som igår det var skolavslutning.

Hur nya huset blev? Det kommer bilder så småningom, ska bara hitta laddarkabeln till kameran...;-)

Kramar 

Malin

Drömmar i vitt: Utlottning hos Drömmar i vitt

Drömmar i vitt: Utlottning hos Drömmar i vitt

Många månader sedan vi hördes men nu sk det bli ändring på det!!
Jag börjar lite lätt med att rekommendera en sida du bara måste kika in på om
Du gillar heminredning..Drömmar i vitt som du hittar utanför Mariannelund (ja Emils doktor du vet;-)
Anita som driver butiken har underbara saker i en härlig blandning just nu har du även chans att vara
med på en utlottning av fina saker så varför inte passa på;-)

Hörs snart igen med längre inlägg !!

Kramar Malin

Det har inte gått en dag...

..som jag inte har tänkt på min systers som tyvärr inte finns ibland oss längre...

På Monikas begravning spelades Sarah Dawn Finers ballad "Moving On", hon hade själv valt den, och jag har många gånger tänkt och undrat varför hon valde just den sången till oss.
Efter mycket funderande har jag kommit fram till att jag tror att hon ville att vi skulle gå vidare i livet och att hon visste att vi alla, inklusive hennes underbara barn, skulle klara av detta och att hon själv efter alla undersökningar och behandlingar för cancern också skulle må bra av att gå vidare...

Jag har sagt förrut att jag har gått vidare och på sätt och vis hade jag det men har efter syrran och pappas bortgång känt att jag inte orkat jobba inom vården, i alla fall inte nu på ett tag. Så det är med glädje och stolthet jag kan säga att jag från och med höstterminen 2013 nu finns inom skolans värld istället!!
Jag fick veta att jag blir förflyttad och fortsatt fast anställd sent i förra veckan och det känns underbart=)...jag känner av hela mitt hjärta och lite till att det är bland friska, och ungdomar, som jag gör mest nytta. Att sedan få vara med och göra så mycket mer än vad min tjänst egentligen innehåller det är något som jag av person bara tycker är kul!

Ja tiden går fort när man har roligt brukar man ju säga och snart är vi inne i maj och sedan kommer skolavslutning och semester. Just idag känns det som om vi var i slutet av oktober dock, blåsten viner utanför och jag har tänt en brasa i öppna spisen samtidigt som jag letar billiga resor på nätet...sämre kan man ha det en tisdags kväll.

Hoppas du har en bra kväll med...

Kram Malin

Varför...?

Oj vad tiden springer iväg...flera månader sedan jag skrev något.

Ibland undrar jag om det man gör verkligen är till någon nytta...gör jag något på mitt nya jobb? Vissa dagar känns det som om jag sitter av tiden, känner inte att jag gör lika mycket nytta som jag gjorde i äldreomsorgen...

Sedan kommer den där dagen då jag får ett stort TACK från min armenska tjej och leende förklarar hon hur mycket jag har hjälpt till att lära henne. Nu har hon till och med varit med och tolkat på sjukhuset åt sin mamma!!!
Det är sådana känslor man lever på länge...när jag pratar med "min" lärare och får så mycket positivt gensvar och respons blir jag rörd. Det var länge sedan jag kände att någon verkligen uppskattade det jag gör på jobbet så mycket som jag känner nu..är bara inte van vid att få postivt gensvar.
Har till och med sökt en del distanskurser till hösten!!!( men det är en annan sak...)

Annars flyter dagarna på som vanligt, det har varit en lååång vinter men nu börjar våren äntligen ta ett grepp om den. Renoveringen av stadshuset går starkt framåt, vi har bestämt att vi flyttar veckan efter skolavslutningen! Det känns lite vemodigt men samtidigt så skönt  satt komma i ordning...i morgon tapetseras vårt sovrum!

Vårliga kramar Malin

Nybörjare...

Ja det är väl ingen hemlighet att mitt liv har varit upp och ner en lång tid nu. Men nu kan jag med gott mod skriva att jobbet som elevassistent på högstadieskolan i staden är sååå kul!
Trodde nog aldrig (inte mina lärare heller;-) ) att jag skulle sätta min fot i skolan igen. Egentligen är det synd för jag kan inte påstå att jag hade det svårt i skolan men intresset fanns inte då...de har det inte lätt våra barn som ska välja inför livet som 14-15 åringar...

Under tiden som "min" elev har lärt sig minst 600 nya svenska ord har jag hunnit med att lära mig 5 ryska;-)...men skam den som ger sig. Det är så intressant att vara i en klass med annan härkomst än vår svenska, det blir mycket diskussioner när albanska, serbiska, armenska, ryska, thailändska, polska, tyska, engelska...ja listan är lång, kommer tillsammans men roligt har vi:-)
Jag har redan hunnit bli en stor beundrare över vår lärare Anneli som kan hålla igång alla på sin egen nivå när vi ibland inte alls kan förstå varandra...bara att försöka lära och ta efter!

Annars förstår jag inte var veckorna tar vägen, det är måndag och sedan fredag känns det som . På helgerna håller vi nu på som mest att renovera i huset i stan, funderingar pågår som fullt om vi ska sätta ut vårt hus i Mellby till försäljning eller om vi ska hyra ut det, vi har fått en del förfrågningar om det sista men som allt annat har det både för och nackdelar...

Hade hoppats att jag kunde skriva att vi har ett underbart vinter-vår väder men det försvann i helgen men optimist som jag är innerst inne så är nog våren på väg....

Bilder på renovering och annat kommer nästa gång, de ligger i en oladdad mobil;-)

Kramar Malin

Nytt år= nya tider...

Tiden går fort när man har roligt sägs det...om den sista tiden alltid har varit så rolig vet jag inte men fort har den gått!

Om jag skulle skriva allt som varit sedan mitt förra inlägg skulle det bli en lång novell så det hoppar vi över. Jag tar det som är väsentligt....vi hade en mycket lugn men underbart skön jul och ett roligt nyår med goda vänner.

Jag brukar inte ha några nyårslöften då jag vet med mig själv att jag inte kan hålla dem, men i år lovade jag (tyst så ingen hörde;-) mig själv att leva i nuet, ta varje dag så gott det går och vara tacksam för det man har...

En sak jag bestämde mig för rätt snart in på det nya året var att ta tag i nytt jobb. Det funkar inte att gå tillbaka till det jag har idag pga min arm och för långa arbetsdagar samtidigt som jag håller på att klättra på väggarna här hemma...tur att vi ska flytta så att jag kan ta i tu med att röja;-)

Idag kan jag med glädje och lättnad berätta att jag nästa vecka börjar nytt jobb!!!
Jag är sååå lycklig och det känns så bra, även om jag vet att det inte innebär guld och gröna skogar vet jag i alla fall att det är musöron på björkarna:-)

Kramar Malin