Optimisten...

Som den eviga optimist jag är måste jag erkänna att jag har svårt att tro att det inte kommer att ordna sig!
Mitt liv har haft motgångar förr och när det varit som värst har det alltid löst sig på ett eller annat sätt...ofta med hjälp från människor som jag kanske inte har räknat till den innersta kretsen, men som man brukar säga: det är de man minst anar...



Precis lagom till midsommarhelgen fick jag en underbar bukett blommor från en person som under den här tiden som varit, med syrran och pappa, har kommit att betyda mer och mer för mig!! Jag har alltid tyckt bra om henne men vet nu att jag kan ringa henne vilken tidpunkt som helst och att hon verkligen finns där om jag behöver henne, tröttnar inte på att lyssna ännu en gång, det är vad jag kallar vänskap! Jag hoppas och tror att hon vet att jag skulle göra detsamma för henne...

Har under den här tiden fått möjlighet att fundera på hur vi människor reagerar mot varandra när något inträffar. Vad är det som gör att vissa drar sig undan? Låtsas om som de inte vet, fast man vet att de gör det? Är det rädsla?Oro för att man ska säga fel saker?


Jag tror att detta med sjukdomar och även död är något som vi skulle tala mycket mer om, då skulle det nog inte bli så tabubelagt..vad tror du? vore roligt med en kommentar...

















Nu till lite lättare saker...midsommar firade vi i Västervik, denna underbara sommarstad! Ett besök hos gamla vännerna Åsa och Fredrik hann vi med. Blev bara lite "avundssjuk" på deras båt...annat än att ligga i Solgen o plaska;=)





på lördagen var vi i Verkebäck och drog strömming, till Gustav och Filippas lycka fick vi bara 4 stycken...och de gav de bort till ett par från Ingatorp!!

men vad gör väl det när man får vara med de man älskar mest och ha det ljuvligt..?



Dagens tips: när man slutar att leka är man inte vuxen, man är död...så lek nu i sommar=))

Prinsessor...

Nu har vi firat Filippa som har fyllt 5 år. Det har varit en vecka med mycket firande! Det började med kalas för alla prinsessor och prinsar som kunde komma, tyvärr var Victoria lite upptagen;=)














Igår kväll var vi bjudna på ytterligare en underbar kväll hos våra underbara grannar!!
Eftersom Filippa och jag hade suttit o tittat på kumgabröllop hela dagen var jag ju "tvungen" att försöka bli lite prinsessig (heter det så?) själv...detta var vad jag lyckades med;=)


















Vi kom på att vi har råkat glömma deras 20-åriga bröllopsdag(som var väldigt länge sedan) så jag gjorde ännu en gång en korg med lite gott i, bland annat ny marmelad från varttillverkeri.blogspot.com, denna gång var det rabarber/jordgubb. Den var god men favoriten är fortfarande blodapelsin/grape...mums!

Äntligen...

Äntligen kan jag skriva om lite glädjande nyheter!

Först och främst kommer min syster att "flytta" hem igen...med hjälp av hemtjänst hoppas vi alla att hon ska slippa att vara på sjukhuset hela tiden. Där blir tiden så fruktansvärt enahanda och dryg, det tror jag att alla vi som har legat inne lite längre tid kan skriva under på.
Midsommar kommer mamma att åka upp till henne, hoppas verkligen att de kommer att få en så bra midsommar som det nu går...(själv jobbar jag...)

För en vecka sedan var jag ju med pappa på läkarbesök också. Han hade fått ett brev där det stod att han var palliativvårdsbedömd och att de nu skulle sätta ut all behandling för honom. Så klart att man blir ledsen och deppig för mindre, han trodde att hans dagar verkligen var räknade...
Nu visade det sig att visst är han palliativvårdsanmäld men behandling kommer han absolut att få fortfarande! Istället för ingen behandling så blev det istället ny cellgiftsmedicin, ytterligare rtg och en mycket glad pappa som gick därifrån!!

Vem vet, det kanske vänder nu? Jag är ju en envis optimist så ....=)

Abstinens...

Idag har vi sålt vår båt...

det är med blandade känslor jag såg den åka iväg på trailern på förmiddagen. Vi har många härliga, underbara minnen med denna båt som vi nu har haft i cirka 8 år.


En solig varm dag på Solgen med barnen i ring efter, åka till Prästö med en god fikakorg och bara kunna få vara...det finns inte mycket som slår det!


Men allt har sin tid och nu är det dags att gå vidare, barnen har blivit stora och vill ha en båt som går fortare som vi kan åka vattenskidor efter, vi har blivit bekväma;=) och vill inte ha en träbåt...det kan vi skaffa när vi blir pensionärer igen, men jag kommar sakna att inte ha båt i sommar...=(

Enligt en brittisk undersökning är den bästa tiden i livet 74 års ålder.

I tonåren börjar det att "gå utför" och vänder inte förräns man fyller 40...
och sedan blir det bara bättre och bättre och som bäst är det alltså vid 74!

Får nog erkänna att vid 40 känns det väldigt bra...=)) ha en bra vecka!!

Sommartider...

Idenna ljuva sommartid....är det avslutningar på löpande band. Härom dagen överraskade alla dagbarn med föräldrar "vår" dagmamma Irma med att ha ordnat avslutningsfika.

Ett underbart sommarväder, ljuvlig lantmiljö, goa ungar och världens bästa dagmamma...en torsdagseftermiddag kan knappast bli bättre=)




Irma med nästa "generation" dagbarn...












Föräldrar som njuter av solskenet...

Fel, fel,fel...

Jag hade fel som trodde att det för en gångs skull var enkelt att ha att göra med försäkringskassan..=( sååå enkelt var det inte det här med närståendepenning, hur jag nu kunde tro det?
Inte för att jag inte tar semester för min älskade syster men det kan ju vara kul att ha semesterdagar till just: kul saker...

Igår var jag hos henne i Linköping hela dagen, det är så underbart att få ses! Man behöver inte prata så mycket med varandra, det räcker att få hålla varann i hand och känna närhet...
Nu har hon påbörjat cellgiftbehandling och jag håller alla tummar och tår för att det går bra.

Något som gick bra var konfirmationen vi var på i helgen...jag har aldrig varit på en frireligös konfirmation, så det var "spännande" att se hur det gick till.






Nykonfirmerade Annie, Gustav och Filippa.













Emellan kyrkan och Annies mottagning hann vi med att fira mors-dag hos mamma...en heldag med middag x flera;=)



systrarna Thelander: söta som smycken...=)