Plötsligt...

                                  Så kom det då äntligen...telefonsamtalet från Örebro!

De ringde i torsdags förra veckan, jag tog prover på fredagen och i måndags började jag med flytande kost, snabba ryck när det äntligen händer något...me like!
 

Hade inte några större bekymmer de tre först dagarna, kanske beror det på att jag mest legat då jag hade feber, frossa och värk i hela kroppen.

Efter att ha släppt av svärmor vid bussen så åkte vi i söndags eftermiddag till stugan. Själv har jag som sagt endast legat på soffan men mannen och barnen har varit så duktiga och vinterstädat trädgården, plockat undan trädgårdsmöbler och höstat in! Så skönt att få det gjort...

Inte lika skönt att vårt lilla yrväder Esther kräktes och var helt apatisk  då vi kom hem till stan igen...efter samtal med veterinär så blev hon inlagd på djursjukhuset och de opererade henne i tisdagsnatt...!!!
Hon var inlagd i 2 dygn innan jag och Filippa kunde hämta hem henne äntligen i torsdags, de vet inte ännu vad felet är men har tagit prover för analys.

Inte helt nöjd med sin nya klädsel dock ;-)

kramar Malin

Fredagsmys...

Dottern har tjatat i evigheter på mig att vi ska åka till simhallen, själv har jag "skyllt" på att jag inte har någon bikini/baddräkt ;-)

Men idag så kom vi äntligen iväg...så underbart skönt när man väl är där, nu lovar jag att det inte dröjer lika länge tills nästa gång! 

En stund helt själv i bastun efteråt var ju inte heller helt fel start på helgen! 

Vad ska du hitta på i helgen? 

Kramar Malin 

P.s stort tack för alla sms, inlägg och samtal efter mitt förra inlägg här på bloggen <3

Slag under bältet...

Jag jobbar inte just nu..pga värk, smärta och i väntan på operation. 

Detta innebär inte att jag alla dagar är pigg och "ledig". Dagar då jag inte kommer ur sängen förrän på eftermiddagen, nätter då jag är uppe och vankar pga smärta, försök att få ett så normalt liv som möjligt för mina barn (tycker de om några gått igenom tillräckligt), tårar som rinner då jag är orolig för vad som komma skall...det syns inte alltid utanpå. 

Ja, jag försöker gå promenader, inte långa men ändock promenader, jag försöker gå en stund till gymmet, jag försöker träffa vänner ( nr jag hinner mellan alla besök på sjh) för att må bra i själen...inte för att jag är ledig och inte vill jobba utan för att jag är sjukskriven. 

De utav er som mår dåligt av att jag var på stadsfesten (självklart nykter, tog även hand om fd elever istället för att farbror blå skulle gjort det), att jag går på gymmet och korta långsamma promenader ( det blir en konvalescens efter operationen) eller att jag försöker orka träffa vänner ( inga sena kvällar kan de nog intyga ...) till er kan jag bara säga: 

Det är synd att ni inte kan fråga mig hur jag mår eller hur jag orkar vara ute på stan. 

För om ni gjorde det skulle vi kunna ha en bra dialog och ni skulle kunna få se mitt recept på aktivering som jag fått av dr.  Ni får gärna komma hem en förmiddag men kaffet får ni troligen sätta på själva då jag ännu ligger i sängen men en hink nedanför...

Kramar Malin 

Utslagen...

Helt utslagen!...migränhuvudvärk som inte släpper, illamående och kräkningar, deprimerad, gråtmild plus en mage som säger STOPP. 

Livet har ju känts bättre...

Imorgon har jag ny provtagning med allt vad det innebär, onsdag väntar samtal med facket och arbetsgivaren och torsdag läkarbesök. Tror att det är just onsdagens möten som lamslagit mig, bet ju hur det var förra gången...

Det är svårt att ha fokus på sig själv och bara ta det lugnt som jag blev tillsagd att göra..

Kramar Malin 

Helg...

Oj vad snabbt helgerna rusar förbi! 

I fredags tog vi det lugnt, hade för en gångs skull även sonen hemma så det blev riktigt familjemys=me like! 

Igår hade vu bjudit hit några goda vänner på lite smått att äta och kräftor. En mycket  trevlig kväll men märker väl av att min ork inte finns där helt. 

Tonåringarna var med och åt alltid lika roligt att ha dem hos oss! Så stolt över sonen och hans vänner, de sköter sig galant! 

Idag har det varit lugna gatan här, har suttit i sekretariatet när sonens lag spelade ( själv har han ännu spelförbud pga sitt knä). Tyvärr förlorade de med 14-3 men de kämpar väl ;-) 

Vad hittar du på en söndag som denna? 

Kramar Malin 

Dagen efter...

Idag kom efterdyningar av allt som varit...stress och spänningar inför Örebro, jobb, smärta, ekonomi när man är sjukskriven mm 

Idag har jag kräkts, mått illa och huset har snurrat värre än virvelvinden på Liseberg! 

Mitt i allt detta så har nog alla sökt mig: jobbet, facket, sjukhuset, vänner...ber om ursäkt att jag inte orkat prata med er alla <3

Nya tag inför en förhoppningsvis bättre morgondag 

Kram Malin 

Äntligen...

Igår var det då dags för den efterlängtade men samtidigt nervösa resan till Örebro. 

Då mamma fyllde år så fick hon följa med som sällskap och födelsedagstripp ;-) och Filippa var hängig och lite febrig så hon kom med på köpet. 

Vi åkte hemifrån strax efter åtta och det var tur då det var en hel del vägarbeten efter Motala. 

Väl uppe i Örebro tog vi ett par timmar på stan, hann med några affärer och njöt i saluhallen! Det är något jag saknar när jag inte bor i en större stad längre...

På tal om större så var sjukhuset betydligt större än vad jag trott. Besöket på kirurgmottagningen gick bra. 

Vi gick igenom hur de har tänkt att operera rent tekniskt, fick reda på ALLA biverkningar, tog prover mm

Enligt kirurgen så trodde de på op i början av januari men koordinatorn på op trodde relativt snart, vi får väl hålla tummarna för det sista...

På hemvägen forsade många tankat igenom huvudet. Allt från blodpropp, blodförgiftning till smärtfri och ett "nytt" liv... Ja som sagt nu håller jag tummarna för att tiden går fort och att jag orkar hänga i med träning ett tag till. 

Kram och tack för alla tankar, sms och telefonsamtal. De värmer <3

Till skogs...

En avkopplande och väldigt lugn helg hade vi här hemma. Vet inte när vi senast var hemma en helg och inte hade något inplanerat utan kunde ta dagen som den kommer...underbart!

Medan mannen åkte till skogen för att släppa Esther( första dagen man får släppa hund på rådjur) åkte jag och Filippa ut till "vår" häst. En nästan 2 timmar lång tur i skogen blev det. Känns idag då vi har ny sadel till hästen ;-)

       Fanny, Adam, Filippa och så jag...

Kramar Malin