Det har inte gått en dag...

..som jag inte har tänkt på min systers som tyvärr inte finns ibland oss längre...

På Monikas begravning spelades Sarah Dawn Finers ballad "Moving On", hon hade själv valt den, och jag har många gånger tänkt och undrat varför hon valde just den sången till oss.
Efter mycket funderande har jag kommit fram till att jag tror att hon ville att vi skulle gå vidare i livet och att hon visste att vi alla, inklusive hennes underbara barn, skulle klara av detta och att hon själv efter alla undersökningar och behandlingar för cancern också skulle må bra av att gå vidare...

Jag har sagt förrut att jag har gått vidare och på sätt och vis hade jag det men har efter syrran och pappas bortgång känt att jag inte orkat jobba inom vården, i alla fall inte nu på ett tag. Så det är med glädje och stolthet jag kan säga att jag från och med höstterminen 2013 nu finns inom skolans värld istället!!
Jag fick veta att jag blir förflyttad och fortsatt fast anställd sent i förra veckan och det känns underbart=)...jag känner av hela mitt hjärta och lite till att det är bland friska, och ungdomar, som jag gör mest nytta. Att sedan få vara med och göra så mycket mer än vad min tjänst egentligen innehåller det är något som jag av person bara tycker är kul!

Ja tiden går fort när man har roligt brukar man ju säga och snart är vi inne i maj och sedan kommer skolavslutning och semester. Just idag känns det som om vi var i slutet av oktober dock, blåsten viner utanför och jag har tänt en brasa i öppna spisen samtidigt som jag letar billiga resor på nätet...sämre kan man ha det en tisdags kväll.

Hoppas du har en bra kväll med...

Kram Malin

Varför...?

Oj vad tiden springer iväg...flera månader sedan jag skrev något.

Ibland undrar jag om det man gör verkligen är till någon nytta...gör jag något på mitt nya jobb? Vissa dagar känns det som om jag sitter av tiden, känner inte att jag gör lika mycket nytta som jag gjorde i äldreomsorgen...

Sedan kommer den där dagen då jag får ett stort TACK från min armenska tjej och leende förklarar hon hur mycket jag har hjälpt till att lära henne. Nu har hon till och med varit med och tolkat på sjukhuset åt sin mamma!!!
Det är sådana känslor man lever på länge...när jag pratar med "min" lärare och får så mycket positivt gensvar och respons blir jag rörd. Det var länge sedan jag kände att någon verkligen uppskattade det jag gör på jobbet så mycket som jag känner nu..är bara inte van vid att få postivt gensvar.
Har till och med sökt en del distanskurser till hösten!!!( men det är en annan sak...)

Annars flyter dagarna på som vanligt, det har varit en lååång vinter men nu börjar våren äntligen ta ett grepp om den. Renoveringen av stadshuset går starkt framåt, vi har bestämt att vi flyttar veckan efter skolavslutningen! Det känns lite vemodigt men samtidigt så skönt  satt komma i ordning...i morgon tapetseras vårt sovrum!

Vårliga kramar Malin