Varför...?

Oj vad tiden springer iväg...flera månader sedan jag skrev något.

Ibland undrar jag om det man gör verkligen är till någon nytta...gör jag något på mitt nya jobb? Vissa dagar känns det som om jag sitter av tiden, känner inte att jag gör lika mycket nytta som jag gjorde i äldreomsorgen...

Sedan kommer den där dagen då jag får ett stort TACK från min armenska tjej och leende förklarar hon hur mycket jag har hjälpt till att lära henne. Nu har hon till och med varit med och tolkat på sjukhuset åt sin mamma!!!
Det är sådana känslor man lever på länge...när jag pratar med "min" lärare och får så mycket positivt gensvar och respons blir jag rörd. Det var länge sedan jag kände att någon verkligen uppskattade det jag gör på jobbet så mycket som jag känner nu..är bara inte van vid att få postivt gensvar.
Har till och med sökt en del distanskurser till hösten!!!( men det är en annan sak...)

Annars flyter dagarna på som vanligt, det har varit en lååång vinter men nu börjar våren äntligen ta ett grepp om den. Renoveringen av stadshuset går starkt framåt, vi har bestämt att vi flyttar veckan efter skolavslutningen! Det känns lite vemodigt men samtidigt så skönt  satt komma i ordning...i morgon tapetseras vårt sovrum!

Vårliga kramar Malin