Snart är det jul...

För ett tag sedan undrade jag om det skulle bli någon jul på riktigt i det här huset...jag menar med de traditioner och vanor man är van vid och som man vill föra vidare!

Men efter att ha bytt medicin ett antal gånger känns livet betydligt hoppfullare:-) och idag har jag rullat köttbullar på löpande band!
Sonen vill ha stora lökbitar i, dottern inga alls, mannen blandat med älgfärs och jag själv med vildsvinsfärs...så det blev några!

Närmre bestäm 283 stycken om jag räknat rätt, men efter tips från en god vän så stekte jag dem i ugnen och det gick ju hur smidigt som helst! Varför en del är mörkare? För att det är julmust i...



Men förhoppningsvis är alla nöjda och belåtna när de kommer hem idag, mer än jag kan säga att de var när de kom in igår och mamma hade försökt sig på att göra pepparkakshuset själv...men mer om det en annan gång;-)

En riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR önskar jag just DIG!!

Kramar Malin

I mitt hjärta...

Idag för 2 år sedan var mitt livs värsta dag...då somnade min älskad storasyster in efter en tids sjukdom.
I det akuta skedet, eller vad man nu kallar det, tror man att livet ska stanna och aldrig kunna bli normalt igen...på något konstigt vis, som jag inte kan beskriva, går en dag i taget och nu har det gått hela 2 år.

2 år av oändlig sorg och saknad...det jag saknar mest är att bara kunna ringa och tjöta lite, prata "skit", skvallra, skälla åt, skratta med och gråta ihop...det helt vardagliga alltså.

Kommer fortfarande på mig att ta upp telefonen för att ringa eller skicka ett mess till henne...men nu funkar det bra att prata för sig själv också, jag tror, hoppas, att hon hör vad jag säger!
Saknaden kommer nog aldrig att försvinna men de glada minnena kommer förhoppningsvis att mer och mer ta över...

Idag fick jag ett mess av en av mina äldsta & bästa vänninor:

"Det finns en blomma vit som snö,

kan ej vissna kan ej dö

den blomman känner du säkert igen,

trofast vänskap heter den..."

Snöiga vinterkramar Malin...

Underbara helg...

Helgen som var var en alldeles underbar helg...något som jag verkligen behövde!

I fredags kväll var det disco i skolan för Gustav o Filippa...de stora får vara tills klockan 22.00 medans de mindre får nöja sig med att komma hem vid 20.00.

Efter att jag hämtat Filippa åkte vi in till stan för att plocka upp de efterlängtade kusinerna Fredrik o Josefine som kom med bussen från Norrköping. Det blir alldeles för långt mellan gångerna vi ses men jag njuter när vi får ihop det...

Jossan & Filippa bakandes pepparkakor förra året...

Efter att ha varit o hämtat pizza som vi levererade till "gubbarna" som fuskinvigde huset i stan med pokerkväll, åkte vi hem till Mellby, där mormor hade varma mackor klara!
Det är alltid lika svårt att komma i säng man har såå mycket man vill fråga och prata om men med värktabletter i min kropp blir det numera inga sena kvällar...

Efter att alla tonåringar vaknat fram på förmiddagen på lördagen hade vi en mycket avslappande och mysig dag. Fram på eftermiddagen kom sedan broder Anders med flickvän Kat och hans mamma Kerstin på besök, väldigt trevligt!!
Vi åt tacos, det äter vi visst varje gång vi träffar Kat, inte konstigt att det kallas Sveriges nya nationalrätt;-)


Brodern berättade att han sagt upp sig från Försvaret för att nu satsa heltid som egenföretagare, efter att ha pratat en stund ihop hade vi klurat ut både den ena o andra briljanta idén...faktum är att är det någon som ska lyckas så kan det mycket väl vara vi....

Kramar Malin

Köpenhamn...

Fredagskvällen gick fort, alldeles för fort! Vi fick god dansk mat: stekt fläsk, potatis och persiljesås:-)

Efter en god natts sömn tog vi sedan tåget in till Köpenhamn för att gå och strossa lite. Vi började med en rejäl rundtur i Christiania. Jag har varit där en gång för läänge sedan, men det är inget jag minns.
Det som slog mig mest när vi gick runt och kikade på den gamla millitärförläggningen var inte det att det röktes hasch överallt utan att alla verkade ta livet så lugnt. Här var ingen stress och detta var inte enbart beroende på drogerna endast, utan även de som inte rökte tog livet som det kommer.
Peter berättade att det nu blivit "inne" att bo på Christiania även för "vanliga" människor. de bor där men jobbar utanför och tjänar pengar som alla andra...

Gustav tyckte att det luktade illa... vilket jag är glad för och Filippa sa "-mamma, de måste vara fattiga här..."men vi hittade ett hus de tyckte var fint!

Efter Christiania blev det en promenad upp till Ströget för att äta gott och gå och strosa lite i affärer, aldrig fel;-)

Väl hemkomna tog vi vuxna en välbehövlig tupplur medans barnen spelade PS 3 eller lekte...deras ork kunde jag ta!

På kvällen bjöd våra underbara vänner oss på Stenlöses lokala kinarestaurang...det var något utöver det normala! Vi åt buffé och här fanns ALLT, både kinesiskt och mongolian barbeque...detta är något jag starkt skulle önska fanns i vår lilla stad...

Peter frågade Calle om han ville ha en öl, självklart svarade han ja....tror det var tur att det bara blev "en öl" tror jag;-)

En öl innehöll 0,95 cl....

 

 

Tiden gick alldeles för fort som den gör när man har roligt och snart var det åter dags att bege sig till Sverige...nu längtar vi redan tills i sommar då de ska komma till oss!!!

 

 

Kramar Malin 

Vänner....

När man träffar vissa människor för första gången kan man ibland känna som om man hade känt varandra i hela livet trots att det är första gången.
Förra julen då vi var i Thailand träffade vi en familj från Danmark, eller rättare sagt så var det Gustav som började snorkla med deras äldste som Tobias;-)
Inte var det sämre av att Ann-Britt (mamman) och jag hittade varandra på en gång...kändes som om vi känt varandra i flera år!

Vi hade ett par trevliga dagar/kvällar tillsammans innan det var dags för dem att bege sig till Danmark och vi skulle vidare till Bangkok. Som så många gånger tidigare byttes  mailadresser och jag tror inte att någon av oss på riktigt trodde att det skulle bli så mycket mera.

Väl hemkomna mailade vi lite och Ann-Britt berättade att de skulle skiljas-(...efter mycket letande så hittade vi varandra till slut på Facebook och då blev det lite enklare att följa med i varandras vardag.
I somras bjöd vi så hem dem hit till Mellby och blev så ledsna när de inte kunde komma...men desto gladare då hon berättade att anledningen var att hon skulle flytta ihop med sin nya man, Peter!

Ann-Britt & Peter

 

Tiden går ju som alla vet fort och hux flux var det höstlov inom räckhåll...då vi pratat om att hitta på något blev valet lätt att fråga om vi var välkomna till Stenlöse, och det var vi;-)
Efter vad barnen tyckte en lång resa var vi så framme och direkt en stor kram mellan oss alla, kändes som om vi aldrig varit ifrån varandra!

fortsättning följer....

Kramar Malin

Mariannelunds änglar...

Förra lördagen tog jag med familjen  på konsert i Mariannelunds kyrka. Det var läänge sedan jag var där, tror inte jag har varit där sedan något bröllop för sisådär 20 år sedan, men nu var det dags igen.

Det som lockade mig och alla andra (kyrkan var fullsatt!) var en konsert till förmån för Cancerfonden. Anledningen till det hela är att 2 unga (2 år äldre än mig) killar båda tragiskt gick bort i cancer i våras...och för att minnas dem och alla andra som gått bort i denna fruktansvärda sjukdom hade deras vänner anordnat en konsert med insamling till just Cancerfonden.
(Som bakgrund kan det vara intressant att veta att lilla Mariannelund som mest är känt för Emil i Lönnebergas doktor och underbart goda karameller har ca  1500 invånare...)

Vi som hade fått tag i en biljett, vilka i sig var GRATIS(!) fick en upplevelse som vi inte kommer att glömma. Konserten kunde inte börjat vackrare eller sorgligare än den gjorde då Jörgen Stjernberg sjöng Lalehs "Some die young"...jag var nog inte den enda som fick rysningar i hela kroppen.

Man skulle kunna tro att en konsert i detta syftet skulle kunna bli en ledsam historia men med den glädje och framför allt värme som de som sjöng och spelade för oss framförde sina sånger var det aldrig någon risk!! Jag vet innerst inne i mitt hjärta att alla de som hörde detta från himlen log ett stort leende...

Jag kan inte räkna upp alla som på ett eller annat sätt deltog i konserten, alla på sitt sätt för att ge oss som var där en helt oförglömlig afton men  underAnette Kindvalls tolkning av Kents "Utan dina andetag"rann mina tårar nerför kinderna och under en kort stund kändes det som om syrran var hos mig igen...

En helt suverän ung kille på pianospel, äldre herrar i Rockkamraterna,häftigt fiolspel, underbara Ebba Viktorsson som vi säkert  kommer att höra av mer i framtiden, ljuvliga ballader och rock blandat gav oss en helt oförglömlig afton. Att det sedan samlades in över 135 000 kr till Cancerfonden gör inte det hela sämre.

Ett STORT TACK till alla medverkande med Johan Zedig och  kamrater i Hunky Dory i spetsen, NI gjorde vår kväll!!

Fanns tillfällen då jag kände mig som 15 år igen...förälskad o glad;-)

Njut av livet och ta hand om er!!

Kramar Malin



 

Kinesisk akupunktur...

De senaste 2 veckorna har jag fått akupunktur för min axel/arm. Kan inte säga att jag har blivit bättre men så länge det inte blir sämre är jag glad!

 

Har provat detta med akupunktur vid 2 tillfällen förr i mitt liv. Första gången var för migrän, jag har fortfarande migrän men inte alls i den omfattning och längd som innan!

Den senaste gången jag testade var vid mina graviditeter. Under bägge barnens graviditeter har jag mått fruktansvärt illa, spytt i 9 månader, varit inlagd mm. Under denna tiden hjälpte inte nålar i mig men skam den som ger sig...

 

 

Det känns som om det gör liite nytta i alla fall dagen efter jag har varit på behandling, alltid något:-)

Samma dag som behandling är åker jag raka vägen hem och lägger mig efteråt, så trött och ont. men ont ska med ont förgås sägs det ju...

 

På arbetsfronten har jag nog (ska ta ett sista snack med mannen igen) bestämt mig...men mer om det en annan dag!

 

Höstiga kramar Malin

Veckan som gick...

Förra helgen var vi på dotterns första hopptävling. Det gick bra, kom hem med rosett i bägge klasserna...10 cm och 30 cm högt;-)
Hon klarade det galant trots att hon mitt i all uppvärmning fick byta häst då den hon skulle haft blev halt...önskade att hon hade sagt att hon skulle startat i 50 cm med. Misstänker starkt att det inte var den sista hopptävlingen vi var med på...

Denna veckan har annars mest bestått av ytterligare undersökningar, akupunktur (jag tror o hoppas att det kommer göra lite nytta) och möten med arbetsgivare, fack och Försäkringskassan.
Vad ska man bli när man blir stor? Ja om man inte hade behovet av att få en lön är det mycket jag skulle vilja göra...vem vet jag kanske får köpa mig en trisslott?!?

Den här helgen har varit en del men ändå lugn på sätt o vis vilket har varit väldigt skönt!! Igår var mannen o sonen inne i huset i stan o flyttade en vägg så att Filippa får lite större rum. Nu är det ett par vändor till återvinningscentralen med innan vintern kan komma...
Snart börjar förhoppningsvis det här roliga med att välja tapeter o plock:-)

Imorgon är det lilla julafton för mannen...1 oktober får man äntligen släppa hund i skogen för jakt! Självklart har han tagit ut en semesterdag;-) och jag hoppas att han och de andra i skogen får en härlig dag. Folke (vår hund) lääängtar kan jag säga....

Kramar Malin

"Utdrag från tankar i mitt huvud...."

 

ibland kan jag önska att jag vore barn igen..och hade någon att hålla i handen eller be om hjälp när det är något obehagligt som man står inför.

 

jag har alltid stått upp mot orättvisor och det är jag stolt över! Men hur gör man när det drabbar en själv och man inte orkar vara den tuffa, självsäkra personen hela tiden..vem har man som man kan ta i hand och be snälla ta över jag vågar inte?

 

Vänner? tänker nog många...ja det har jag men seriöst hur skulle det se ut om man som 40+ bad om hjälp med sån`t?...Gud svarar nog de som är troende..javisst men nu menar jag bokstavligt ta i hand.

 

Jag tror på ödet...om det är Gud eller något annat som är ödet kan jag inte säga, men det finns tillfällen (just nu måånga) under de senaste 2 åren som jag funderat på varför en del människor verkar få stå ut med fler motgångar än andra...hur klarar man av det till slut?

 

Menar inte att inte alla har sitt men vissa verkar få lite mer av den skeden..är det för att vi ska lära oss något, erfarenhet eller för att vi ska kunna lära ut något till andra? ja det vore spännande att veta vad ödet bär i sin hand framöver...

 

står inför en del stora förändringar/belsut i mitt liv...har aldrig varit den som fegat ur förr men nu är det inte lika självklart längre, vad det beror på vet jag inte. Jag vet att de som kände min pappa och syster skulle sagt att jag ska följa mitt hjärtas röst för det hade de velat, men när man inte vet vad det vill...

 

Har funderat (män skulle nog kalla det ältat...) en hel del dessa 2 veckor jag varit sjukskriven och vad jag kommit fram till är att jag förstår de människor som på ett eller annat sätt flyr...om det är i droger, alkohol eller genom att ta sitt liv (fegt, ja jag vet)  men jag har samma känsla så förståelsen finns...hade jag inte haft en underbar man som stöttar mig i ALLT och framför allt 2 barn som jag vill mitt allra bästa hade jag nog också tagit den "enkla" vägen...

 

 

 

 



En sak i taget...

Vi har haft fullt upp med renovering av huset i sta´n...men skoj är det!

Under en längre tid har vi, eller mannen, hållit på med köket...men nu börjar vi se slutet. Det blir såå fint.
Efter att ha haft ett riktigt "gammeldags" kök med ekluckor i huset där vi bor nu blir det nu istället betoning på vitt och grått med högglansiga luckor.
Igår kom vitvarorna på plats så nu äntligen kanske vi kan få annat att äta än "flötemat" när vi är där, det ser jag fram emot=)

Medans mannen höll på att installera allt var den äldre generationen=mamma/mormor ute och målade om garageportarna så att vi blev av med den fruktansvärda blåa fägen;-)

Eftersom jag själv inte får/kan lyfta med min höger arm för tillfället bestod min lott att serva med material, mat mm
Vi får många frågor angående när vi ska flytta...förhoppningsvis får vi huset i Mellby sålt tills nästa sommar då vi räknar med att i stort sett ALLT ska vara klart i nya huset och bara flytta in...skulle det vara så att någon är intresserad och vill köpa innan dess så får vi flytta in och ta en sak i taget...

Nu ska jag skjutsa dottern till ridskolan...på lördag ska hon vara med i sin allra första hopptävling, lilla skruttan;-)

Passa på och njut av de vackra höstdagarna...

Kramar Malin

20 år efter...

Vet inte hur många gånger jag har skrivit och beklagat mig över att jag har ont...(tur att man får gnälla av sig).
Har varit på ett antal olika läkarbesök, undersökningar mm men fått höra att det beror på stress och det tunga jobb jag har ( inom vården).
Själv har jag känt att detta kan inte stämma...det beror inte bara på det, har känts som om något annat inte är som det ska men försök få någon läkare att lyssna på det örat...

Helgen som gick var min jobbarhelg och det var en relativt lugn och mycket bra helg men trevliga arbetskamrater. På söndag förmiddagen skulle jag hälla upp kaffe i en termos och orkade inte hålla kaffekannan utan tappade den!
Ingen styrka i handen, domningar och framför allt så oerhört ont i handen och armen gjorde att jag under måndagen på nytt ringde till vårdcentralen för att få hjälp.
Inte för att jag hade några stora förhoppningar när jag gick dit igår men undrens tid är inte förbi!!

Jag kom till en ung kvinna som tog allt jag sa på allvar!! Undersökte mig på alla möjlig och omöjliga sätt;-)
Efter ett långt samtal berättade hon att hon tror att mina bekymmer kommer av att det sitter nerver i kläm i nacken som inte släpper igenom blod till muskler och nerver i armen/handen.
Slätröntgen, magnetröntgen, sjukgymnastik och absolut inga TUNGA lyft blev "dommen"!

Troligen härrör detta sig efter en bilolycka som jag var med om för ca 20 år sedan trodde hon! Tur att man då var på sjukhuset och anmälda skada ifall det nu skulle vara så...

Om någon nu mot all förmodan skulle tro att jag tycker det är roligt att gå hemma och vara sjukskriven kan jag meddela att så är inte fallet. Skulle bra mycket hellre jobba och slippa ha ont men vem vet, nu när det är någon som tror sig veta anledningen kanske det snart kan bli så....

kramar Malin

Äntligen....

Under hela semestern har vi och våra goda vänner Thelander försökt att få ihop våra liv för att kunna umgås ett par dagar i deras stuga men inte lyckats...
Nu har alla utom jag börjat att jobba och det börjar komma i lite vanliga gängor igen...så nu kunde det äntligen bli av:-)

Under ett par veckor har deras dotter Vilma varit fodervärd åt 2 sommarhästar, var detta allas vår lycka eller!
Hade tjejerna fått välja hade de nog ridit hela dagarna, det var nog tur att Gustav var med som enda killa så hästarna fick vila lite. Men till slut kom även han upp på hästryggen, tycker att det är kul men inte så ofta.

Själv har jag verkligen semester när jag är i Katebo, blir uppassad och ompysslad för fullt...min enda uppgift är att diska;-)

Gubbarna såg vi inte så mycket av...16 augusti är ju heligt! Då är första dagen för bockjakt...inte för att det blev några bockar skjutna men dock 2 vildsvin! Ett å¨hela 120 kg sköt bonuspappa och det andra stod Anders för. Grattis till er bägge!!!

Anders styckar för fullt...

Nu laddar jag snart för att börja jobba igen efter semestern...skulle ljuga om jag sa att jag längtar...kunde lätt ha haft 4 veckor till;-)

Kramar Malin

Fullt upp...

En månad har nästan gått sedan mitt förra inlägg...inte beror det på att inget har hänt i mitt liv utan snarare tvärtom!
Det har varit fullt upp med att hinna med så mycket som möjligt i radhuset innan vi börjar jobba igen. Dessutom har vi hunnit med små semestertripper emellan åt=)
Vi har varit ett par dagar hos svärmor i Sthlm och hann med gamla Stan och Tom Tits i Södertälje, Västervik och Falkenberg och sist men inte minst Ullared ett par dagar;-)

 Underbara Annie ringde o frågade om hon fick komma o måla en fredagkväll!

Filippa målar hallvägg...;-)

Mitt i allt renoverande passade vi på att ta en tur till Västervik för att njuta av bad o sol. Just denna dagen var det väl sådär halvbra väder men vi hade en mycket trevlig dag tillsammans med goda vänner o det är minst lika bra!

En del kan konsten att somna på alla möjliga och omöjliga ställen...

Har flera gånger fått frågan hur det känns om vi ska flytta in till stan. Ju mer vi håller på och ju mer som blir klart ju bättre känns det men än så länge finns <3 br="br" i="i" mellby.="mellby."> Imorgon är det Mellby-dagen och då ska vi ta oss en liten sväng dit efter att bonusmorfar med sambo varit här och firat Gustav som fyller 11 år på måndag...vart tar tiden vägen?!?

Njut av varje dag...du vet inte vad som väntar imorgon....

Kramar Malin

Del 3

Det bidde ingen gård...det bidde ett radhus;-)

Det känns jättebra trots allt faktiskt, finns nog de som tycker att vi har varit tokiga, galna och inte förstår vår tanke men vad gör väl det...?
Vi har köpt ett friköpt radhus inne i staden. Ja det är en hel del att renovera men denna gång har vi ingen tidspress och det känns riktigt avkopplande!

Om man nu inte vill ha det som det var 1968, då hade vi inte behövt göra något alls...finns knappt ett märke på väggarna!

Men nu gillar ju min man att riva så en vägg är borta liksom köket och allt i hallen...fönster målade och nu börjar det roliga att bygga upp och göra fint igen=)

Kramar Malin

Oxelösund

Sonen har varit på budoläger i Oxelösund en vecka, själv var jag uppe och tittade på de sista 2 dagarna.
Måste säga att jag inte trodde att det skulle vara så hård och intensiv träning hela dagarna men minst 6 timmar om dagen hann de med. Mycket trötta barn på kvällarna...;-)

Det är en underbar stämning mellan barn och ledare...här förekommer inte att någon inte får vara med utan alla är lika mycket värda och tränar efter sina egna förutsättningar. Har sagt det innan men tål att sägas igen: dessa ledare har mycket att lära ut till andra ledare runt om!

Nu tar budon sommarlov men börjar igen då skolan börjar...har en dotter som vill prova på med då;-)

kramar Malin

Del 2...

Så kom då dagen vi så länge väntat på!

Maken ringde hem och sa att han var kär...inte i mig men i en underbar liten gård ett par mil ifrån oss=)

Jag kunde inget annat än att hålla med...det låg underbart vackert ute på en åker med grannar på ett par hundra meters avstånd.
Ladugård (som kunde bli stall så småningom), drängstuga där sonen ville bo, hus från 1860- talet, en fantastisk trädgård....

Visserligen fanns det ingen toalett men ett fint utedass;-) och visserligen var det inget renoverat sedan början av förra seklet men det var småsaker....i hjärtat hade vi redan flyttat ut och visste precis hur vi ville ha både renovering och utbyggnad.

Det var bara...just det, budgivningen kvar!

Då ingen skogsbruksplan var gjord fick vi hjälp av vår gode vän Anders som jobbar med detta dagarna i ända...han värderade det till 1,7 miljoner och sedan lite för vår känsla.
äntligen kom då dagen då det var dags att se vilka fler som ville ha detta paradis...vi var 10 spekulanter som blivit inbjudna till en öppen budgivning.

Det började bra och ett tag såg det verkligen ut att vi skulle få köra flyttlasset men det gick inte hela vägen fram:-(...i början var det väldigt mycket känslor i omlopp. Barnen var jätteledsna och många i området kom fram och tyckte det var synd att vi inte skulle flytta till bygden...

Men så här ett tag efteråt så känns det som det var nog bra att det blev som det blev, vi hade gått en bra bit över vårt tak på vad vi hade sagt att vi skulle bjuda och någonstans inom oss alla vet man nog att man kan inte bjuda vad som...
även om det var ett paradis:-)

Under dessa år som vi tittat på smågårdar har vi hela tiden haft en "reservplan" om vi inte skulle hitta vad vi söker och nu kändes det som om att det fick bli den...

Fortsättning följer:-)

Kramar Malin

Del 1

När jag och Calle beslöt oss att flytta tillbaka till Småland för en sisådär 13 år sedan trodde jag att vi skulle köpa hus och bo i Eksjö.

Calle som är 08 från början kunde inte tänka sig att bosätta sig som han sa i en småstad, skulle vi bo på landet skulle vi bo på LANDET!

När jag så efter mycket om och men blev gravid med Gustav bestämde vi att nu var det läge att flytta...till ett rött hus med vita knutar inte mer än 10 kilometer från sta´n.

Ni som vet var jag bor vet också att huset vi till slut hittade (fanns knappt några till salu vid detta tillfället) varken var rött eller vita knutar och till staden är det ca 16 kilometer!

Vi påbörjade ett stort renoveringsjobb som så här efter mer än 10 år i stort sett är klart...eller så klar man nu kan bli när man har eget hus, det är väl snarare så att det snart är dags att börja om;-)
Men då är det förhoppningsvis bara byta tapeter och ev golv...inga väggar att flytta, inget tak att byta, inget avlopp att göra...ja listan vad vi gjort kan göras lång!!

Men det gick ett tag ....fortsättning följer!

Kramar Malin

Berg och trevliga karlar...

Som boende nära sjön  Solgen har vi alla fått åläggande från kommunen att göra nya avlopp om de är äldre än 15 år.
Vårt hus byggdes 1950 så på sätt o vis var det nog dags, även om det känns som man inte får något för pengarna det kostar.

Hela våren har vi väntat att de som ska göra installationen ska komma...men de är som alla hantverkare, försenade;-)
Men idag på morgonen vid halv åtta tiden ringde det på dörren och nu var det dags.

Inte alltid som man har snygga karlar springandes i trädgården hela dagarna...och trevliga är de också!!

Precis som på så många andra ställen stötte de på berg när de kom ett par meter ner...men även det löste de galant.
Kan inte sluta tänka på alla platser man varit på utomlands där avloppet rinner ut...
precis överallt=(....det är nog ingen dum idé att få ordning på saker o ting!

Nu ska jag ta mig en kopp kaffe o sätta mig på altanen o titta på den vackra utsikten när de jobbar;-)

Kramar

Malin

Envis som få...

Vår underbara dotter har en vilja av stål, envis som få...vet inte om det sitter i hårfärgen eller namnet (känner fler Filippor med likadant humör)...men ibland använder hon den på sitt alldeles egna lilla sätt;=)

Hon har aldrig varit rädd för något, att lära sig cykla, simma och att rida på den största hästen är hennes styrkor. Men att lära sig läsa, skriva och räkna är något man hinner när man blir gammal;=)

Nu ska hon börja första klass till hösten och skriva och räkna gör hon galant men läsa har inte funnits något intresse för...tills ikväll då jag gav henne en bok som jag köpt på loppis.
Hon har inte velat lägga ifrån sig boken på hela kvällen och nu kan hon nästan få ihop ord av alla bokstäverna även om det är lite knepigt med små bokstäver...

                                                 Filippa njuter i kvällssolen på balkongen=)


Tänk om man hade lika lätt för att lära sig nya saker som barnen, då skulle jag lära mig dyka...hoppa fallskärm...åka snowboard...och mycket mycket mer!
Eller tänk om man hade liite av deras energi...då skulle man ha nystädat jämt...en trädgård i tipp topp...nybakat i frysen och massor mer;=)

Vilken tur att vi människor är olika, det är ju faktiskt det som är charmen med mänskligheten...

Njuut av den underbara solen!!

Kramar Malin

VM...

Ingen har väl undgått att Sverige har varit med och arrangerat VM i ishockey?!?

Här hemma är det mest sonen och jag som fullkomligt sitter klistrade framför tv´n när Sverige (och alla andra) spelar.
Så det var en lyckligt son jag meddelade att jag ordnat biljetter till kvartsfinalen i Globen mellan Sverige och Tjeckien=)

Så i torsdags på självaste syttonde Maj tog vi tåget upp till Stockholm där vi först besökte hela 3 (!) affärer innan Gustav frågade om vi inte var klara snart...

                                            Bror/morbor Anders glatt väntande i provrummet...

Vi hann med att åka hem och lasta av lite saker hos min bror och titta på han och sambons nya lägenhet.
Efter en god middag på kvarterskrogen och matchen Ryssland-Norge på tv´n var det så ÄNTLIGEN dags att åka till Globen!
Det var en mycket spänd och förväntansfull son jag hade med mig. Vi kom i god tid och hann gott och väl med alla jippon som var utanför, vann både vintermössa och halsdukar men dock ingen toastol;=)

Det var en häftigt känsla att sitta i Globen och se alla underbara svensk hockeykillar göra sitt bästa (tja nästan alla i alla fall om man lyssande på grabbarna som satt bakom oss;=)
Men tror att jag njöt mest av att se hur Gustav refererade som den bäste Jidhe och skrek och hejade tillsammans med mig som aldrig förr...

                                               Uppvärmningar av olika de slag...;=)

Tyvärr så förlorade ju Sverige matchen och ännu tråkigare tyckte Gustav och jag att det var att kusinbarnet Johan var febrig och bara spelade första perioden=(
men så kan det vara i idrottens värld...hoppas att vi får fler tillfällen att se honom!

Kramar Malin

Smart...som mat

För ett tag sedan blev jag inbjuden till en intresse/prova på sida, Smartssons. Här kommer en massa erbjudanden om att testa olika saker under en tid, allt från bilar, barnvagnar tilll mat och rakhyvlar...

Det man är intresserad av skickar man ett enkelt mail om och så lottar de ut vissa.

Jag hade "lyckan", eller vad man vill kalla det, att få testa nya grönsaker från Findus. Dessa grönsaker är frysta och finns till bland annat pasta, kyckling och fisk. Då barnen älskar pasta blev valet enkelt=)



Det som förvånade både mig och maken mest var att grönsakerna var så krispiga trots att de värmts upp med köttfärssåsen (testade receptet som stod på baksidan av påsen)...mycket gott blev resultatet från hela familjen!!

Detta är något jag gärna kommer att köpa och ha i frysen, minst lika gott som färska och såå mycket smidigare!!

Kram Malin

Smått & gott...

Nu när jag inte har mått så bra på ett tag märker man hur både en själv men framför allt barnen uppskattar de små sakerna...

Filippa har velat baka varje dag men jag har inte orkat, mormor har fått stå till hands de gånger som hon har varit inne hos henne.
I lördags åkte Filippa och jag in till staden för att överlämna en försenad födeledagspresent till Marie. Tror jag hade världens gladaste flicka när hon o Nora fick baka ut bullarna Marie höll på med...äta deg var inte heller fel;=)


Jag hade bett Annika, min kusin, att ta hem en underbar kokbok från Bangkok. Marie blev jätteglad och själva har vi redan hunnit att testa ett recept, kanske lite försvenskat men oj vad gott!!






Du kan läsa mer om boken och hur den kommit till här...vill du beställa den så hör av dig så löser vi det! är det en thaikokbok du ska ha så är det denna...

Barnens klasskamrater stod o sålde leksaker vid ett bord...

I söndags hade Persö där dottern rider, loppis. Mannen o jag var inne en sväng men hittade inget att shoppa, för en gångs skull!, men det var en mysig dag med bara maken=)

Ny vecka= nya utmaningar....

Kramar Malin

Fönsterputsning

Något av det tråkigaste jag vet är att putsa fönster...inte för att det tar tid utan mest för att de är såå fina när jag putsat...ända tills solen skinner;=)< För några år sedan fick jag fönsterputsning i morsdag present, det var nog den bästa morsdagspresenten jag någonsin fått, förutom alla fina teckningar från barnen då!!

Efter detta har jag fortsatt att ge mig fönsterputsning själv, antingen som morsdagpresent eller födelsedagspresent...jag njuuter när Yngve kommer hit.




Det är en underbar känsla av att bara gå o titta på mina rena, "nya" fönster...och att alla blir klara på en gång.
Sedan kan jag gå o göra pysslet, det lilla extra som är roligt=))

Alla mina fönster är inte lika lätta o roliga att putsa heller...

En av mina vänninor beklagade sig lite att hennes man aldrig skulle gå med på att hon lejde bort sin fönsterputsning. Jag sa att vad är det för skillnad på att lämna in bilen på verkstad för däckbyte o dylikt om inte hon kan ha fönsterputsning....?

Kramar Malin

Påsklov

Denna veckan har barnen haft påsklov...vet inte vilket som är stressigast, när de är i skolan med alla aktiveter o läxor eller när det är lov;=)
Skönt har vi haft det i alla fall!

Filippa var på fritids i onsdags, då hade de maskeraddisco. Hon var utklädd till Pippi och hade dansat heela dagen. Det var en lycklig tjej jag hämtade hem på eftermiddagen!

Annars har veckan till en liiten del bestått av att göra påskfint här hemma...i onsdags kom svärmor från Stockholm och i torsdags var mamma med här ute och åt mat.
Annars har jag jobbat denna helgen, men eftersom jag ännu är halvtidssjukskriven blir det inte så långa dagar (tack o lov)


Självklart har vi haft besök av 2 kärringar på väg till Blåkulla med o Filippa stannade till innan hon for iväg med=)





Påskkramar Malin

Bakslag...

I morse när vi vaknade var det ett riktigt bakslag på våren...

Då våra planer var att vara ute o hålla på med veden hela dagen gick i stöpet, blev det till min förtjusning en tur till Vetlanda för att gå på Bomässa. Det var en helt OK mässa att gå på, inte mindre rolig då vi hade fått fribiljetter från mannens jobb;=)

Vi tittade på en massa fina blommor, badkar, grillkåtor och mindre roliga saker såsom larm och försäkringar.

Man blir fikasugen efter en stund, mannen & Filippa njuter....

Ikväll hade vi tänkt att grilla ute, men inget blir som man tänkt sig så det blev till att grilla ute o äta inne, inte helt fel det heller!!

kramar Malin

Vår...

Har börjat orka liite promenader, det har jag längtat efter!! Kan inte bli bättre nu när våren har kommit med...*suckar njutningsfullt*
Filippa o jag planterade lite fint på trappen, det var dags för tallriset att gå hädan;=)



Krokusen tittar upp i trädgården och på förra promenaden hittade vi tussilago....det är bara att njuta av varje dag...


Kramar Malin

P.s kul att ingen kommenterat min temp-mätare...blev visst inte Mellby utan Bangkok när jag satte in den;=)....måste bero på min längtan...

Kanske....?

Idag har vi verkligen haft en förkänsla av sommaren närmar sig...som mest visade termometern på 17 grader=))

Tranorna var på åkern tillsammans med Kanadagässen, solen sken och blommorna har kommit upp...kan knappast bli mycket bättre!

Kunde ju må lite bättre då men det känns ändå som om det trots allt kanske går år rätt håll nu...man kan ju alltid hoppas, om inte annat blir man på bättre humör med det här vädret.

Ikväll fick jag med mig sonen och hunden på en liite längre promenad än jag har gått de sista månaderna. Det var underbart men jag tror nog att jag kommer att känna av det imorgon;=)
Men maken vill ju att vi ska till fjällen och vandra i sommar( det lät väl som min typ av semester..;=) så det är lika bra att börja träna...

Vårkramar Malin

Vårstädning...

I vår familj finns det 2 av det manliga könet som fullkomligt älskar att riva saker=)

Nu i vår är det lekstugan som står på tur, den kom i vår ägo när sonen var 1 år och här har han och dottern haft många roliga stunder, men nu är den i stort renoveringsbehov och då beslutade vi oss för att den ska rivas istället.

Man måste ju göra plats för nya roliga saker...



Själv har jag i de korta stunder jag orkat rensat i garderober och källare, det är underbart när man får ringa och beställa grovsopor;=)
Min man säger att man ska flytta vart 10:e år...och han har nog en poäng i det...vem är det som ställer in allt i våra förråd?


Vårkramar Malin

Tiden flyger iväg...

Oj nästan en månad har gått sedan jag skrev något.
Den månaden har jag fördrivit på 2 ställen. Antingen har jag varit på sjukhuset för diverse provtagningar och dyl eller har jag legat i sängen/soffan...

Men nu hoppas jag verkligen att detta är slut...den sista veckan har jag känt mig piggare för varje dag som gått!

Idag började mannen att såga ner vår häck på andra sidan, jag har hjälpt till så gott jag orkat, men det var nog egentligen inte mycket till hjälp;=)

1/4 del blev klart...men resten står nog kvar tills nästa gång, tror inte att någon kommer och gör jobbet åt oss=)

Filippa och Emilia hann med att plocka ut ALLT i lekstugan, fika ute på "berget" och till och med gå barfota innan jag såg dem...

Ja visst längtar man till våren och värmen nu, sakta men säkert kommer nog både den och jag tillbaka...

Kramar Malin

Sportlov...

Denna veckan har barnen haft sportlov...oj vad fort en vecka kan gå!!

Filippa har varit en del på fritids då vi har jobbat men vad gör väl det när de har varit i simhallen, åkt skridskor, varit på besök i Ingatorp mm mm...=)

Gustav har varit hos mormor, varit med pappa på jobbet och bara njuutit av att vara ledig och vara med kompisar.

I fredags kväll kom så äntligen kusin Fredrik på besök!!!
Tonåring (snart 17) som han är är han nog inte riktigt van vid tempot som är här...men han har hängt med på scoutlördag, styckat älg, vinterfiskat och imorgon ska han nu på sitt sportlov(!) hänga med Gustav o Filippa till skolan...;=)



Det har nästan varit slagsmål om när och hos vem han ska vara men nu är nog schemat klart...

Själv ska jag på nya läkarbesök på tisdag då min förkylning eller vad det nu är inte släpper, febern är nastan borta men hosta och min kråkröst förföljer mig...

Kramar Malin

kämpa, kämpa....

Som jag skrev för en tag sedan har en mycket god vän fått cancer....

Dessa veckor som har gått har jag varit med henne på diverse läkarbesök och undersökningar, inte klokt vad det ska vara mycket!

Vi har gråtit, skrikit, varit förbannade tillsammans....men NU har vi bägge gett oss f'n på att detta löser vi tillsammans...från och med nu ger vi (ja mest hon;=), järnet....från och med nu finns det bara en väg och det är framåt!!

Vägen kommer inte att bli rak, den kommer säkert att bli lång men så beslutsam som hon är nu har jag ALDRIG sett någon.

Något i mitt hjärta säger att det kommer att gå vägen, något annat finns bara inte...

Igår kväll tittade jag o resten av familjen på filmen Ghost, det är så skönt att få gråta ut ibland, har du inte sett den rekomenderas den varmt. TACK Annie för lånet!!

Vet med mig att syrran, pappa och alla andra tittar ner på oss från sin himmel och ger oss styrka i detta...

Kramar en mycket envis o tjurskallig Malin

Dagens tips: ge din ovän en komplimang...du vet inte hur han/hon mår innerst inne....

Tacksam...

Har haft den bästa, skönaste, lugnaste helg på mycket länge=)

Marie, en vännina, och jag har lånat min kusin Annikas stuga vid Nömmen. Den ligger 5 meter från sjön och med det underbara väder som var i helgen har vi bara njutit....och ätit;=)

Att få några timmar utan barn och passande av aktiviteter är såå ljuvligt.
Jag har njutit till fullo men den här gången tror jag att Marie har njutit ännu mera!


Har man ett par tonårsbarn som ska på skidresor till Åre o Norge så har det varit fullt i veckan...

Att få sitta o bara vara utan några måsten och ingen som vet var man är...det är livet för två mammor!

Kramar Malin

Tomt....

F*n, f*n, f*n...får man inte skriva men gör det i alla fall!!!

Jag trodde som ni säkert märkte i förra inlägget att det skulle bli ett bra år det här....ack vad jag bedrog mig!

En MYCKET god vän till mig berättade härom dagen att hon fått cancer....när tar skiten slut!!!!

Jag vill kunna skriva om en massa roligt och inte det här...ja som ni säkert märker behöver jag bara skrika ut ett tag...sedan ska vi tillsammans ge ALLT för att det här ska reda ut sig.

Jag bara vägrar att gå igenom samma sak igen som jag gjorde med syrran och pappa...men man får perspektiv på saker och ting, vad är en liten mycoplamsinfektion?!?

Kramar till er alla....ta vara på dagrna....

Kramar Malin

Drakens år...

När mitt liv var som mest kaotiskt för 2 år sedan fick jag veta att det i Kinesiska almanackan då var Tigerns år, och man inte annat kunde räkna med enligt den insatte...

Jag minns att jag då frågade vad det skulle bli för år året därpå (förra alltså) och fick till svar att då blir det lugnt för det är Harens år. Relativt rätt blev det väl...

I år är det Drakens år, och vad jag har förstått innebär det makt, framgång och lycka för folket...låter ju bra=)

Själv har jag legat däckad i stort sett sedan vi kom hem från Thailand! (måste innebära att det är där jag ska bo;=)

Det tog lite tid innan läkarkåren sa att jag hade Mycoplasma infektion och än så länge har medicinen inte gjort någon större nytta men det kanske kommer.

En mycket god vän sa något mycket tänkvärt för länge sedan:

när man jobbar och är frisk vill man inget hellre än att vara ledig,

när man är sjuk vill man inget hellre än att vara frisk och jobba...

Hoppas ni har en mycket skön söndag!!

Kramar Malin

Himmelsk fest...

Idag är det fest i himlen!!

Min älskade och mycket saknade syster skulle fyllt 47 år...

så jag tror att hon, pappa, svärfar och alla andra äter tårta till 11-kaffet!

Medans de andra sedan vilar middag tar hon sig en löprunda över molnen, hon var så hurtig och noga med träningen...

Själv ska jag försöka ta mig ut till kyrkogården för att tända ett ljus, mår fortfarande sk*t, undrar hur länge det ska dröja tills det vänder...

R.I.P älskade syster yster<3<3<3

Kramar Malin

Däckad...

Ja efter sol kommer regn brukar min älskade make säga...och den här gången kan jag verkligen hålla med honom.

Jag brukar inte bli förkyld när jag kommer hem efter solsemestrar men nu har jag legat helt däckad i sängen i 5 dagar med feber, hosta, huvudvärk och förkylning..:-(

Men säg det som inte har något gott med sig, barnen har varit såå goa och passat upp på mig som en annan prinsessa med honungsvatten, hostmedicin och Alvedon;-)

Idag började Filippa på fritids, oj vad hon har längtat och självklart kom kommentaren": varför hämtar du mig så tidigt?"...

En underbar vinterdag förra året med bästa vännerna...

Barnen njuter av den lilla snö som har kommit, själv längtar jag till våren....

Ha det gott alla!!

Kramar Malin

Hemma igen...

Hemkomna efter 3 underbara veckor med massa intryck!

Visst är det skönt att komma hem till sitt men jag måste säga att jag har inga problem med att någon bäddar min säng, tvättar mina kläder, lagar frukost och själv bara kunna ta dagen och göra precis vad jag vill..;-)

Barnen älskar fullkomligt Thailand! Gustav han blir kompis med alla på ett litet kick...


Filippa är mer svårflörtad, hon tycker det är liite jobbigt att alla ska ta på hennes röda hår!

Denna gången hade vi ju våra svärmödrar med(!) det har gått över förväntan! Farmor (fyller 80 i februari) hade det lite jobbigt med värmen medans mormor sa att hon kunde stanna tills

april..:-)

Mamma har stora problem med sin reumatism med mycket värk, under semestern har hon inte tagit mer än 1 värktablett! Det måste kännas ljuvligt...

Mormor och farmor åker tuk-tuk för första gången..vet inte vem som skrattade mest, damerna eller chauffören;-)

Innan vi åkte tyckte jag det var skönt att vi skulle vara 3 hela veckor men oj vad tiden går fort. Vi har hunnit med att rida elefanter, vandra i djungeln, bada i vattenfall, sitta med fötterna hos fiskar i akvarium (äckelskönt!), äta gott, sola o bada samt självklart en hel del shopping...

Men det som starkast sitter kvar i minnet så här efter att ha varit hemma ett par dagar är besöket i Bangkoks slum...denna gången hade maken samlat ihop verktyg till snickaren som vi överlämnade. Man blir så rörd och svårt att hålla tårar borta när man ser denna glädjen i deras ögon!!



Hoppas verkligen att de som sponsrat kan känna glädje genom oss med.

Vi hade även med oss ett par nya fina sportskor till Sunvieng, en kille på 23 år.
Sandins skor i Eksjö kan känna sig stolta över att ha sponsrat dessa!! Den glädje han utstrålade när han fick dem kände inga gränser...detta kan ni läsa mer om här.

Ja det är mycket som surrar i huvudet..men en sak är säkert en del av våra hjärtan finns kvar i detta vackra, underbara land med en så oerhörd positiv, trevlig och levnadsglad befolkning...

Kramar Malin