Till helvetet...

Lyssnar på klockans tickande, endast en liten springa lyser in genom dörren annars är det helt svart och tyst. 

Tankarna far runt i huvudet, hur ska jag orka, när släpper smärtan, kommer morfintabletterna att börja värka snart...

För exakt 6 dygn sedan låg jag i salen bredvid och funderade på hur det skulle bli efter operationen. Nu vet jag...i alla fall hur första veckan blev. 

Jag vet att operationen tog 8 (!) timmar att det var mer inflammerat än någon trott. Jag vet att jag vaknade upp på uppvaket och tänkte:" -Malin piggna till nu för personalen vill snart gå hem"

Jag vet att de var och pratade med mig hela tiden pga att jag inte syrsatte mig mer än till 73-74%. Jag vet att jag bara ville sova och att jag hade något jävulskt ont!!!

Att jag är svår att få smärtfri har vi upptäckt vid ett flertal tidigare tillfällen men ny kom det till sin spets. Smärtenhet, läkare och personal slog sina huvuden ihop och ändå har jag varit helt säker på att jag kommer aldrig komma härifrån...

Ryggmärgsbedövning, morfin, smärtplåster och tabletter har varit som att kasta vatten i havet...

Att till på köpet ha en rumsgranne som pratar hela tiden, har tv'n på dygnet runt och besök 6 Tim/ dag...det fick mig att visa Örebro min soligaste sida ;-(

To be continued...

Kramar Malin 

Nu ska de väck...

Så ligger jag äntligen här då...lite ofattbart att det verkligen är dags. Efter alla röntgen av olika slag, gastropskopier, provtagningar mm så är det nu alltså dags! 

Än är avdelningen relativt tyst och mörk, sköterskan har varit inne o tagit nya prover och jag har fått " frukost" och ska snart gå och duscha. 

När jag tänker tillbaka så är det nästan exakt 5 år sedan magen började strula! 

Har blivit alldeles underbart bemött av personalen här i Örebro men visst saknar jag att inte ligga i Eksjö. 

Saknar mina busungar men snart hoppas jag vara hemma igen. 

Efter en relativt god natts sömn ( tänk vad en sömntablett och öronproppar gör ) känner jag mig nu mer än redo för att bli av med tarm-och- diafragmabråck och sy igen alla extra hål ;-) 

Hoppas du får en bra vecka så hörs vi när jag mår lite bättre igen! Håll tummarna!

Kramar Malin <3

Inte väntat...

Jag älskar att ge presenter! Helst sådana som inte är väntade...i fredags gjorde jag i ordning en liten julkasse med ostar, kex, marmelad och lite gott i och gick upp till kirurgmottagningen här i Eksjö. 

Så härligt att se hur glada och tacksamma de blev och så underbart det känns i <3 att kunna visa min uppskattning med så lite! 

På kvällen fick Filippa och jag lust att baka, igen...;-)

Sagt och gjort det blev ett gäng med macarons, Filippas älsklingskaka!

Idag har jag varit på lite små julmarknader runt om i vår stad med en god vännina. Börjar allt få lite julkänsla efter pyssel, bak, julmarknader och nu frost på marken. 

Hoppas DU har en trevlig helg! 

Kramar Malin 

JA!!!!

Igår var jag på ännu ett besök i Örebro. 

Jag ska erkänna att jag var både nervös och lite rädd när jag åkte upp. Jag har nämligen inte gått ner lika mycket i vikt som de ville...

Besöket gick bra, alla prover blev tagna och jag pratade med narkosen. 

Äntligen är det klart inför operation nästa vecka!!!

Resten av den här veckan ska jag föröka att hinna/orka adventspyssla. 

Vad gör du? 

Kramar Malin 

Advent...

Igår började jag...ja att mysa inför advent. I flera år har jag tyckt att det är årets jobbigaste högtid. Vi är inte så många kvar inom den närmaste familjen/ släkten och det blir så uppenbart just vid jul, när alla ska träffa sina nära och kära. 

Men nu har några år gått och jag börjar äntligen gå tillbaka min julkänsla. Eftersom jag ska opereras och inte är hemma till första advent, och inte vet jag hur jag mår när jag kommer hem, därför börjar jag redan pyssla lite smått nu ;-)

Igår kokade barnen och jag kola och bakade saffransbullar med smörfyllning. 

Idag har mamma varit här och hjälpt mig sätta upp julgardiner i köket och jag har börjat sätta upp adventsljusstakar. Jag vill ha det klart tills nästa vecka. 

Ha det gott! 

Kramar Malin 

Long time ago...

Känns som om det var en evighet sedan vi var i stugan trots att det var på höstlovet, men då låg jag i feber så den gången gav inte så mycket. 

Igår kväll hade vi lånat simhallen och var där med sonens klass. De badade och åt korv och myste tillsammans. Det e en sån toppenklass som jag önskar att alla skulle få gå i. Sammanhållning och trivsel är stora ledord! Helt enkelt underbart härliga tjejer och killar <3

Så på förmiddagen idag kom vi äntligen iväg till paradiset! Medan barnen gjorde fika passade mannen och jag på att packa vedsäckar och hugga de adventsgranar som vi sålt. 

Nu ikväll har vi varit vid outleten på julmarknad. Härligt att börja få lite julkänsla sakta men säkert. Nästa vecka ska jag börja pyssla lite smått, lite tidigt jag vet men eftersom jag förhoppningsvis är nyopererad vid 1:a advent så tjuvstartar jag ;-) 

Vad gör du nu i helgen? 

Kramar Malin 

Tufft...

Det har varit 1,5 tuff vecka...mycket tuff! 

Första veckan funkade träning och kost hur bra som helst, den sista veckan har inget fungerat! 

Slarvat med flytande kost, ätit både det ena och andra och träning har jag inte vetat vad det är...:-(

Humöret är lågt...känner mig ledsen och ensam, gråter utan anledning. 

Kanske har det att göra med stress inför operationen, kanske beror det på vädret eller så beror det på att det just i år är 5 år sedan pappa och syrran dog. 

Jag har gått vidare, kan inte säga att jag sörjer dem men saknar dem otroligt!

Livet går så fort...känns som om det var igår samtidigt som det känns evigheter sedan jag pratade med dem och kramade om dem <3

När jag ser på mina egna barn ser jag en 10-åring som börjar bli tonåring (även temperamentet ;-)) och en 14-åring som går igenom både roliga och jobbiga tonårsproblem...framför allt ser jag två underbara barn som håller på att växa upp och bli självständiga, fina individer! 

Denna veckan har jag försökt ta tag i allt vad kost heter, är rädd för att få bakslag när jag kommer till Örebro. Jag har varit och simmat och gått promenader men det känns som om kroppen inte tar till sig det just nu, antar att det enda som hjälper är att fortsätta...

Hoppas din vecka varit bättre! Nu tar jag nya tag. 

Kramar Malin 

Halloween...

Förra helgen var det halloween och all Helgona...jag kan inte riktigt förlika mig med att det ibland blir samma helg. 

 Här var vi på kyrkogården och tände ljus för våra bära och kära som inte längre finns hos oss. Det blir extra påtagligt då pappa dog på alla helgonadagen för 5 år sedan. 

Men självklart vill dottern ha en pumpa på trappen så det gjorde vi

Inte den vackraste men originell ;-)

På eftermiddagen kom Jasmine hit. Hon sminkade 3 herrar till fest. Hon är 14 år och såå duktig! Säg till om ni vill ha kontaktuppgifter så ordnar vi det...

Hoppas killarna hade en kul fest! 

Filippa ångrade sig och ville senare ha en sår på kinden och det fick hon, tack Jasmine! 

Kram Malin