Inte nu igen...

Det har varit väldigt tyst från mig ett tag...ni som följt med mig på min resa tillbaka vet att oftast när jag blir tyst har det hänt något...

För 2 veckor sedan fick vi ett brev på posten där det stod att min älskade make, min allra bästa vän har fått cancer!!!

Att behöva få ett sådant besked via post när mannen förövrigt låg på operationsbordet och jag var ensam hemma med våra barn det går inte att med ord beskriva...

Fyra "knölar" är bortopererade och jag känner så väl igen känslorna som jag hade när pappa och syrran fick cancer, all gråt och förtvivlan i början, sedan uppgivenheten som kommer innan det äntligen är dags att bli rent ut sagt förbannad och börja kämpa!!

Idag har jag kommit till det sista stadiet och det finns inte i min värld att det inte skulle gå bra!
Man tror att anledningen till tumörerna r att han ätit immunhämmande medicin pga njurtransplantationer i över 25 år...när det ena fungerar bra så kommer nästa.

Självklart kommer funderingar på om det verkligen finns någon rättvisa i den här världen, finns det någon Gud? ja jag är tveksam...men en sak är jag säker på:
jag & min familj kommer att gå segrande ur den här striden med även om det blir tufft!!

Kramar Malin

P.s glöm inte att säga till dina nära & kära att du älskar dem, livet förändras så ofantligt fort...

Behådeg...

Jag är feldesignad!!
Det måste vara så eftersom det inte finns en enda bygelbehå som passar mig. Tro mig-jag har provat MÅNGA!!

Mina bröst är liksom mer åt sidorna än framåt, mera neråt än uppåt. Detta innebär att det blir tomt i den övre delen av kupan, innehållet ligger och skvalpar lite planlöst på botten- påminner mig lite om dotterns kulpåse...när hon har förlorat!

När jag böjer mig framåt så rinner brösten ut i urringningen, starkt påminnande om bulldeg som jäser över kanten. Om jag då försöker att vara lite listig och spänner axelbanden hårdare så pyser det ut små bullar vid sidorna. Framifrån sett ser det ut som jag har småfrallor i armhålorna. Eller fyra bröst. Man brukar u säga att "less is more" och jag är faktiskt nöd med två!

För att få en lösning på problemet passade jag idag på  (mellan klippningar på både mig och barnen) att springa in i en specialbehåaffär ( de borde ju veta bäst...eller?)
Tuttproffset som jobbade där tyckte hon hittade flera som satt bra. Vi var inte helt överrens om det. Med sammanfallande lungor och stålgördelskänsla kombinerat med andningsproblem lyckades jag väsa fram:
-Den sitter för hårt.
-Nej då, inte alls, vi kan till och med dra åt banden lite till sa kvinnan och hissade upp mina bröst några centimeter till...

Visst är det skönt att kunna vila hakan på kullarna om man vill ta en tupplur men jag föredrar faktiskt att kunna andas.
Så nu har jag gjort det som jag skulle ha gjort för länge sedan: skippat byglar och stoppningar och köpt mig en mjukisbehå. Jag provade den inte ens (ja, jag vet att man ska det...har ju själv jobbat med detta i 10 år!) stegade bestämt förbi den svettiga svettkammaren utan att få en enda liten blöt fläck på ryggen.
Men det är lite ångest i det hela, det erkänner jag. Att köpa mjukisbehå är lite som att säga :"Nu är det  kört, jag föredrar bekvämlighet framför skönhet=jag börjar bli gammal." Eller börjar jag rentav bli klokare?

Jag har ännu inte riktigt vant mig vid min nya silhuett. När jag tittar ner kommer inga tankar på engelska mjukt rundade kullar farande och de bowlingklot som plötsligt låg i behån efter mina barns födelse ligger inte där nu.
Men jag behåller bygelbehån ett tag till, att ha till fint. Risken är bara att om det dröjer för länge så är det inte bulldeg jag häller i behån. Degen blir ju lösare och lösare för varje år. Snart är det mer som sockerkakssmet...

Kramar Malin

Och lite till...

Idag har vi firat mamma/mormor som fyllt år. Det är lika trevligt att träffas varje gång trots att vi nu bor i samma stad och ses oftare:-)
Som "vanligt" bland dessa pensionärer så ville hon ju inte ha några presenter, och som vanligt vill ju barnbarnen ge henne något ;-)...så det blev till att pyssla lite under dagen!

Barnen och jag gjorde skålar av gamla LP-skivor och vips hade vi något att lägga hennes choklad i!

I fredagskväll hade mitt arbetslag lite knytkalas, det var första men absolut inte sista gången, jag hade möjlighet att vara med. Alltid lika trevligt att träffas privat utanför jobbet ibland, många och goda skratt blev det:-)
Nu väntar en ny rolig, trevlig arbetsvecka med goa vänner och kolleger.

Kramar Malin

Hela förra veckan gick jag till jobbet först efter att ha stoppat i mig ett antal Alvedon :-(...men till slut orkade varken kroppen eller knoppen mer, så igår gick jag hem och stoppade ner mig i sängen!

Under täcken, extratäcken och med raggsockar på så kunde jag somna och vaknade efter 4 timmar  något piggare än innan (yippie!!).

Ännu bättre blev det då Filippa kom och sa att hon hade en överraskning till mig <3 ...="" p="">

Hon hade varit ute och plockat en stor hög med underbara lönnblad till mig!! Så efter att ha fått en kopp the och några Alvedon igen så blev det pysselkväll..

Filippa gjorde en bukett med egna rosor, mina kommer bild på en annan gång.

Kramar Malin