Snart är det jul...

För ett tag sedan undrade jag om det skulle bli någon jul på riktigt i det här huset...jag menar med de traditioner och vanor man är van vid och som man vill föra vidare!

Men efter att ha bytt medicin ett antal gånger känns livet betydligt hoppfullare:-) och idag har jag rullat köttbullar på löpande band!
Sonen vill ha stora lökbitar i, dottern inga alls, mannen blandat med älgfärs och jag själv med vildsvinsfärs...så det blev några!

Närmre bestäm 283 stycken om jag räknat rätt, men efter tips från en god vän så stekte jag dem i ugnen och det gick ju hur smidigt som helst! Varför en del är mörkare? För att det är julmust i...



Men förhoppningsvis är alla nöjda och belåtna när de kommer hem idag, mer än jag kan säga att de var när de kom in igår och mamma hade försökt sig på att göra pepparkakshuset själv...men mer om det en annan gång;-)

En riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR önskar jag just DIG!!

Kramar Malin

I mitt hjärta...

Idag för 2 år sedan var mitt livs värsta dag...då somnade min älskad storasyster in efter en tids sjukdom.
I det akuta skedet, eller vad man nu kallar det, tror man att livet ska stanna och aldrig kunna bli normalt igen...på något konstigt vis, som jag inte kan beskriva, går en dag i taget och nu har det gått hela 2 år.

2 år av oändlig sorg och saknad...det jag saknar mest är att bara kunna ringa och tjöta lite, prata "skit", skvallra, skälla åt, skratta med och gråta ihop...det helt vardagliga alltså.

Kommer fortfarande på mig att ta upp telefonen för att ringa eller skicka ett mess till henne...men nu funkar det bra att prata för sig själv också, jag tror, hoppas, att hon hör vad jag säger!
Saknaden kommer nog aldrig att försvinna men de glada minnena kommer förhoppningsvis att mer och mer ta över...

Idag fick jag ett mess av en av mina äldsta & bästa vänninor:

"Det finns en blomma vit som snö,

kan ej vissna kan ej dö

den blomman känner du säkert igen,

trofast vänskap heter den..."

Snöiga vinterkramar Malin...