Jag är feldesignad!!
Det måste vara så eftersom det inte finns en enda bygelbehå som passar mig. Tro mig-jag har provat MÅNGA!!
Mina bröst är liksom mer åt sidorna än framåt, mera neråt än uppåt. Detta innebär att det blir tomt i den övre delen av kupan, innehållet ligger och skvalpar lite planlöst på botten- påminner mig lite om dotterns kulpåse...när hon har förlorat!
När jag böjer mig framåt så rinner brösten ut i urringningen, starkt påminnande om bulldeg som jäser över kanten. Om jag då försöker att vara lite listig och spänner axelbanden hårdare så pyser det ut små bullar vid sidorna. Framifrån sett ser det ut som jag har småfrallor i armhålorna. Eller fyra bröst. Man brukar u säga att "less is more" och jag är faktiskt nöd med två!
För att få en lösning på problemet passade jag idag på (mellan klippningar på både mig och barnen) att springa in i en specialbehåaffär ( de borde ju veta bäst...eller?)
Tuttproffset som jobbade där tyckte hon hittade flera som satt bra. Vi var inte helt överrens om det. Med sammanfallande lungor och stålgördelskänsla kombinerat med andningsproblem lyckades jag väsa fram:
-Den sitter för hårt.
-Nej då, inte alls, vi kan till och med dra åt banden lite till sa kvinnan och hissade upp mina bröst några centimeter till...
Visst är det skönt att kunna vila hakan på kullarna om man vill ta en tupplur men jag föredrar faktiskt att kunna andas.
Så nu har jag gjort det som jag skulle ha gjort för länge sedan: skippat byglar och stoppningar och köpt mig en mjukisbehå. Jag provade den inte ens (ja, jag vet att man ska det...har ju själv jobbat med detta i 10 år!) stegade bestämt förbi den svettiga svettkammaren utan att få en enda liten blöt fläck på ryggen.
Men det är lite ångest i det hela, det erkänner jag. Att köpa mjukisbehå är lite som att säga :"Nu är det kört, jag föredrar bekvämlighet framför skönhet=jag börjar bli gammal." Eller börjar jag rentav bli klokare?
Jag har ännu inte riktigt vant mig vid min nya silhuett. När jag tittar ner kommer inga tankar på engelska mjukt rundade kullar farande och de bowlingklot som plötsligt låg i behån efter mina barns födelse ligger inte där nu.
Men jag behåller bygelbehån ett tag till, att ha till fint. Risken är bara att om det dröjer för länge så är det inte bulldeg jag häller i behån. Degen blir ju lösare och lösare för varje år. Snart är det mer som sockerkakssmet...
Kramar Malin
tisdag 29 oktober 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar