De allra sista dagarna på sommarlovet bestämde mannen och jag att vi skulle ta med barnen och varsin kompis och åka ut till min bonuspappas "stuga".
Stugan är från början av 60-talet och var från allra första början en liten kiosk i det lilla samhället bredvid. Här finns ingen el, inget rinnande vatten och ingen toalett...det är såå avkopplande att komma ut och laga mat över öppen eld eller gasolkök, bada och tvätta sig i sjön och gå på utedass...trots att Filippa vill ha dörren öppen för att det luktar så illa;-)
Sagt och gjort på torsdag förmiddag kom vi och all packning iväg, fattar inte varför det ska gå åt lika mycket om man ska vara borta en dag som 8..., fördelen är att det går fort att komma fram, det är endast lite över 2 mil dit.
Då stugan bara består av ett rum så hade vi med tält som barnen skulle sova i, ett rum till Gustav och Pontus och ett rum till Filippa och Disa, inte trängas här inte...
Gustav och Pontus nöjda och belåtna att de fått upp tältet:-)
På kvällen grillade vi kebab över öppen eld och självklart marshmallows till efterrätt, men jag hoppade över, tycker det är så äckligt!
Natten sov vi alla gott men tjejerna hade bett om att få komma in till killarnas "rum" då de var lite rädda, snälla grabbar som de är så sa de JA till det!
Calle hade ställt klockan på ringning klockan 03.00!!! det var ju bockpremiär!! så efter det blev det inte så mycket sömn då vår älskade lilla Folke blev orolig och undrade varför inte han skulle med ut när husse kom i grönkläder...
Dagarna fördrivs lätt md matlagning, bad, promenader, fiske, ut och åka båt mm mm men till slut tar ju det underbara, härliga friluftslivet slut.
Idag började skolan för barnen (jag började i måndags) och det känns lite vemodigt men samtidigt skönt att komma in i lite rutiner igen.
NU ska jag ta något gott att dricka och gå och lägga mig i ett varmt badkar och bara njuta av att det för första gången på nästan 2 månader är en kväll då hela familjen är samlade och inga aktiviteter inplanerade!
Filippa och Disa täljer grillpinnar...
Kramar
Malin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar