Dream on...

Har ni någon gång gått o drömt om vad ni skulle göra om ni inte skulle göra det ni gör idag?

Det har jag...och hittills har det stannat vid just en dröm.
Tror inte att det alltid är så viktigt att man får drömmen att slå in, ibland behöver man nog bara ha drömmen för att orka med livets vardag.
Man så plötsligt händer något som får ens liv att se lite annorlunda ut, det kan vara arbetslöshet, flytt eller som i mitt fall att mina nära och kära blir sjuka.

Trodde, i min enfald(?), efter att min man fick sin njurtransplantation för 2 år sedan att livet skulle bli rosenrött och enkelt...det har blivit jättebra och framför allt så mår han jättebra.
Jag har gått från att hoppa från det ena vikariatet till det andra till att få en fast tjänst...är det då man ska vara "nöjd, glad och belåten"?
Om man känner att det blev inte som jag trodde, att man inte räcker till för det man tror på...är det då det är dags att tänka om?

Jag har i många år haft en dröm att starta någon egen verksamhet. Är uppväxt med en bonuspappa som haft eget företag i alla år så jag tror att jag har en verklighetsuppfattning om vad som gäller. Det gäller ju "bara" att komma på vad det är man vill göra...

I ungefär 10 års tid sålde jag underkläder via hemförsäljning, detta passade mig perfekt! Jag träffade en massa trevliga människor samtidigt som jag sålde produkter av mycket hög klass och som jag trodde på.
Livet går vidare och med nyfödda barn, renoveringsobjekt till hus och en sjuk man så var det inte läge att fortsätta. Men drömmen om att någon gång göra något liknande har alltid funnits där...

Tiden som har varit med syrrans cancer har fått mig att tänka till ordentligt! Vad är det som gör att man inte tar steget...vad kan jag förlora?
Jag vill inte ligga på min dödsbädd när jag blir gammal och tänka varför testade jag inte...det som kan ske är att jag förlorar en del pengar men pengar är inte allt. Och vem vet, det kan ju faktiskt gå riktigt bra också;=)

Så mina kära vänner...fortsättning följer!